Att lära för livet

Education is the most powerful way to change the world – Nelson Mandela


1 kommentar

Living FAIL

FAIL -first attempt in learning – har varit en av mina grundföresatser länge. Det ska vara ok att prova och misslyckas för att prova igen och komma närmare ett lyckat resultat. Självklart tycker man ju! Tills jag står där själv och misslyckas igen. När kraften att resa mig inte riktigt finns och förmågan att göra en ny plan för ett hållbart arbetsliv känns långt borta.

Jag gick på för hårt Jag ville för mycket. Jag försökte. Jag lyckades inte. Än. Jag kämpade. Jag får ta ett steg tillbaks och börja om. Det var väldigt inspirerande att lära känna en förskoleverksamhet från insidan. Jag trivdes verkligen med de yngre barnen, med att slippa göra bedömningar och att vara en del i ett lag. Jag är stolt över att ha vågat prova något nytt efter så lång tid i skolan. Det tar jag med mig.

Men nu är det tillbaks till ruta ett. Ny plan. Men nu tänker jag ta hjälp av HR som gjort detta förut, inte uppfinna hjulet själv.

Jag har en svår diagnos. Det är svårt att inte anklaga mig själv, trots att jag aldrig skulle säga till någon annan att de kan skylla sig själv. Lär dig mer om utmattningssyndrom

På botten kan jag landa. Vila. Ladda om. Ta spjärn och kämpa mig uppåt igen. Min läkare är fantastik. Hen säger att jag inte är tillbaks på ruta ett utan mår mycket bättre. Det är långt kvar, men inte lika långt som i november.

Annonser


4 kommentarer

Nytt, nytt, nytt och spännande!

Jag har brunnit passionerat. Jag har gett allt och skulle inte tveka att göra det igen. De skolor jag har arbetat på i 12 1/2 år har större utmaningar än de flesta. Nu lämnar jag över stafettpinnen till mina fantastiska kollegor och testar något nytt. Jag har bränt ut mig igen. Jag lovade mig själv att aldrig mer hamna här men livet var av en annan åsikt. Det är aldrig bara jobbet eller bara privatlivet eller bara personligheten. Det är när alla tre är i uppförsbacke som livet rasar. Jag måste ha ett hållbart arbetsliv. Vad behöver jag? Hur skulle jag kunna få jobbet att samarbeta med familj och personlighet? Personligheten kan jag jobba med i terapi och det pågår. Familjen kan jag och vill jag inte byta – ni är mitt allt!

 

Jag har ofta använt modellen IKIGAI för mina elever och nu är det dags att tillämpa den på mig själv. Jag behöver mat, sömn och motion. Jag behöver starka rutiner och vara utomhus på dagtid. Jag kan bara en enda sak som världen är beredd att betala för och det är att undervisa barn. Detta är ju också det jag älskar att göra.

Ikigai-EN-optimized-PNG.png

Vart leder mig detta resonemang? Jo, till en förskola med små grupper, mycket uteaktiviteter, där man satsar på bra mat, ett mindre sammanhang och med stödstrukturen 40 timmarsvecka. Här hoppas jag kunna arbeta på ett mer hållbart sätt.

Finns då detta jobb? Finns denna förskola? Ja, tydligen. Idag börjar min tjänstledighet från lärarjobbet och jag provar på förskollärarjobbet. I mångt och mycket har jag försökt arbeta som i förskolan i grundskolan – upptäcka, utforska, undersöka och utmana, att skapa ett team runt eleverna med olika kompetenser, konkret material i språkutvecklande syfte inom alla ämnen och med omsorgen om elevernas hela situation alltid i fokus. Detta arbete fortsätter jag med men måste så klart se och lära i början.

Allt gott till er!

 


Lämna en kommentar

Fusk eller stöd? Var går gränsen?

Jag vill att mina elever ska lyckas. Jag tror att alla lärare vill att deras elever ska lyckas. Under många år har jag och de kollegor jag har arbetat med utformat många olika strategier för att ge eleverna stöd. En del kallar det kanske fusk, men jag, och vi, menar att det är att ge eleverna förutsättningar för att lyckas.

Hur resonerar jag då när jag ger eleverna exakt samma uppgifter att arbeta med i matematik som de ska få vid provtillfället? Allt är samma. Utseendet, orden, uppgifternas formuleringar och svårighetsgraden. Jag byter enbart ut talen. Till exempel ändrar jag 3999 till 5999. Min filosofi går ut på att det är endast då jag faktiskt kan testa om de lärt sig matematiken. För det är ju det jag vill veta. Inte om de känner igen sig i texten, om det är för många uppgifter på en sida, om de är stressade inför provet eller något annat som kan störa redovisningen av matematiken.

Jag låter inte enbart eleverna få göra övningsproven enskilt utan de arbetar tillsammans med dem, får titta i boken –  de får chansen att lära sig lära. Vid genomgången av övningsprovet fick de tre olika förslag på lösningar på textuppgifterna. Tillsammans funderade vi ut lösningarnas fördelar och nackdelar. De fick också veta hur jag tänker när jag poängsätter uppgifterna. Vilka kvaliteter ger full pott? För mig är detta självklart, men absolut inte för eleverna. Det är ett stort steg från att berätta med ord hur man tänkt till att berätta på ett korrekt matematiskt sätt. De måste veta vad jag vill att de utvecklar. De måste få chans att göra rätt. Härma. Öva.

Mina elever går i årskurs 4. De ska ha minst 18  matteprov innan de får sitt slutbetyg i årskurs 9. Alltså gör det inte så mycket om de får träna formen och att redovisa lösningar på de första tre-fyra första.

Så tänker jag!

IMG_2301IMG_2337


Lämna en kommentar

Språkfokus i NO

Arbetsområdet i NO i min fjärdeklass just nu är skogen. Jag har valt att använda vårt läromedel Koll på NO som stöd och textbank i arbetet. Aktivitetsboken använder jag dock inte till eleverna. Jag tittar på vilka uppgifter det finns men gör om dem om jag använder dem alls. Jag arbetar med texten på många olika sätt, orden mycket medvetet och därefter med sambanden. Eleverna måste ha ett språk att tala med om de ska kunna tala om fenomen som näringskedja, ekosystem eller nedbrytning.

Tyvärr blev inte planeringen optimal, för helst skulle jag vilja börja I skogen. Med en härlig gemensam upplevelse som vi hela tiden kan återvända till i tanken och med materialinsamling som vi sedan kan använda i klassrummet. Detta får i stället bli mitt i där vi visar det vi pratat om, sett film om, läst om och delat upplevelser kring.

Igår var det dags att arbeta med 48 olika arter som jag valt ut. Eleverna bör kunna minst 20 redan (igelkott. spindel, ekorre, gran och tall med flera).

Det första vi göra är att klippa ut alla artnamnen. Uppgiften är att sortera dem enligt en regel som du och bänkkompisen kommer överens om. För att få igång ger jag förslag på att de kan göra som vi tidigare arbetat med geometriska former i matte – färg eller utseende, eller varför inte begynnelsebokstav.skogens arter
Det visar sig att de flesta väljer begynnelsebokstav. Någon tittade på om arten kunde flyga men kom inte så långt. En annan grupp valde att fokusera på vilka som finns i skogen. Det var inte heller en framkomlig väg eftersom alla finns i skogen.

Nästa uppgift är att sortera på ett mera vetenskapligt sätt. För ingen trodde på att björk och björn hörde i hop eller kantarell och kungsörn om vi ska titta på hur naturen fungerar. Nu kom begrepp som svamp, växter, djur och insekter fram. Någon valde att sortera efter antalet ben. Nu dök ett annat problem upp. Vad är en talgoxe? En ekoxe? Är de lika varann? Björnbär och blåbär är bär båda, det visste eleverna. Vi får undersöka. Jag ber eleverna ta fram lapparna med blåbär och björnbär, lodjur och rådjur, ekoxe och talgoxe. De får i uppgift att bildgoogla dessa och jämföra dem. Resultatet var verkligen överraskande. Nu diskuterades det minsann. Hur har de fått dessa namn? Hur ser en ”vanlig” oxe ut? Vad är en ormbunke? Har den med orm att göra? Fladdermus är ju ingen mus, varför heter den mus?

Dessa enkla sorteringsövningar ger oss väldigt många och goda diskussioner kring ord, betydelser och begrepp. En aspekt som jag inte tog upp denna gång var att ta reda på vad arten heter på elevernas modersmål. Min erfarenhet är att det inte är en framkomlig väg när vi enbart talar om svenska arter.

Nu är eleverna mycket motiverade att ta reda på hur de arter de inte känner till ser ut och jag ger dem länken till den Quizlet jag byggt upp. De tränar med flashcards först. Sedan learn, write eller spell. Match och Gravity får de testa hemma och live-läget är det test de ska klara på fredag. De kan köra hur många live som helst om de får bestämma.  Om ni inte har provat så rekommenderar jag att ni gör det. Ett test som är ett  verkligt tillfälle att samarbeta och språkutveckla varann!

Quizlet om skogens arter: https://quizlet.com/_57vg3e

Instruktionsfilm om quizlet live:

https://www.youtube.com/watch?v=q64qTBfK0iE&w=560&h=315


Lämna en kommentar

Utforskande språkutveckling

Terminen är ny. Det är nya kollegor på skolan, nya och gamla elever. Rutiner sätts. Arbetssätt ska tränas in och hela tiden ska språkutvecklingen vara i fokus. På vår skola använder vi lärmodulen Från vardagsspråk till ämnesspråk. Första träffen var igår och vi skulle ha läst första texten. Jag som i många år arbetat med genrepedagogik på olika sätt i matematik fick nya tankar av läsningen på hur jag skulle kunna arbeta. Framförallt var det följande citat som satte igång min hjärna

”Hur skulle du kunna förklara detta för din lillebror?”, ”Hur skulle du kunna beskriva detta såsom en expert skulle göra?”

– del 1 från Nygård Larsson, 2011

Vi använder mycket så kallade flippar i vår planering. Eleverna får tillgång till kommande veckas planering på helgen (helst på fredagen, men det är inte alltid vi hinner eller orkar det).Planeringen är grunden för allt vårt arbete under veckan. I planeringen finns filmer till allt innehåll. På måndag morgon har alla elever i vår klass (en årskurs 4) till uppgift att välja ett mål de vill fokusera på extra under veckan och titta på de filmer de hinner eller är intresserade av. Ibland kan de få i läxa att visa någon film hemma.

Skärmavbild 2018-09-06 kl. 19.21.41

Tanken som väcktes igår var att eleverna själva ska göra flippar, fast det blir mer som redovisningar. Min tanke var att de på så sätt skulle tvingas använda ett mer specifikt matematiskt språk och kunna dela med sig av sina kunskaper till andra elever i vårt avlånga land och på så sätt få en verklig mottagare. Jag kastar mig ofta ut i nya projekt – på gott ont. Denna gång visade det sig redan innan filmerna är klara vara en klar vinst.

Eleverna fick 4 olika områden och delades in i 4 grupper.

  1. Subtraktionsupställning utan lån – att förklara för yngre elever/syskon
  2. Subtraktionsuppställning med lån – att förklara för äldre elever/syskon
  3. Begreppen multiplikation, faktor och produkt
  4. Begreppen division, täljare, nämnare och kvot

Arbetsgången var att

  1. titta på flera filmer som presenterar innehållet
  2. samla ord som vi behöver i filmen
  3. planera filmen
  4. öva
  5. filma

img_2289.jpg

Flera grupper hann så långt att de började öva redan på första passet. Jag hade fått i uppgift att föra dubbellogg under lektionen men det r jag usel på. Däremot är jag bra på att ta bilder, instagramma och blogga. Så på det sättet reflekterar jag nu.

Reflektioner efter första lektionen:

Eleverna visste omedelbart vad som krävdes av dem för att göra flippa. Det berättar för mig att de sett de flippar vi använder och väl förtegna med formatet.

Eleverna tittade mera kritiskt på flipparna när de skulle göra en egen. En av filmerna påstod att term gånger term är lika med produkt.

img_2294.jpg

Eleverna fick tänka efter vilka tal de skulle använda för att visa subtraktion utan respektive med lån. Här vänder vi på resonemanget på ett väldigt intressant sätt. När diskuterar vi vilka tal som ska användas? Vi lärare väljer uppgifterna – eleverna räknar. Jag tänker ta med mig denna tanke och be eleverna välja ut tal i framtiden till prov och redovisningsuppgifter, till våra exit tickets och annat. Vilka tal ska vi använda för att visa denna färdighet? Superspännade fråga.

 

Så – jag har vunnit redan på att testa en ny idé – innan filmerna ens är klara. Att utforska tillsammans med eleverna är det viktigaste och lärorikaste jag kan göra i min praktik.


Lämna en kommentar

Att utveckla undervisningen inifrån

Vi är mitt i ett tufft utvecklingsarbete. För tufft är det. Vi ingår i Samverkan för bästa skola. En höjd kvalitet på undervisningen och högre måluppfyllelse är slutmålet. Just nu fokuserar vi på att nå samsyn kring formativt förhållningssätt, BFL, formativ undervisning, formativ bedömning eller vad vi nu ska kalla det. Det är problematiserade begrepp allihopa och det är ivriga diskussioner som leds av våra coacher från Skolcoacherna. Diskussionerna varvas med individuella mål och reflektion kring vår egen vardagspraktik.

Mitt individuella mål är att öka elevaktiviteten under mina lektioner. Vi vet att aktiva elever lär sig mer. Ganska logiskt egentligen. Hur ofta säger vi att eleverna ska vänta på sin tur, lyssna, eller bara vänta? Ja, det måste de också lära sig. MEN – det vi tränar på blir vi bättre på. Så sagt och gjort. Jag började titta på vad eleverna gör under en dag och vad de skulle kunna göra mera aktivt för att lärandet ska öka. Eleverna jag undervisar går i årskurs 3 och jag kom in i klassens arbete efter höstlovet. De har arbetat mycket målmedvetet med verktygen läsa, skriva och räkna i klassen. En av de saker de haft är att ha gemensam läsning med efterarbete i grupper med stöd av läsfixarna. Jag valde att bygga vidare på denna struktur men för att öka elevaktiviteten får eleverna nu läsa i par.  Jag läste på om lär-par och gav metoden namnet läs-par. Temat har jag kallat läsmagi och det kan du läsa mer om på 4U:s blogg.

4U

Vad har det då lett till – en vecka in i arbetet? Jo, eleverna är trötta, mycket trötta. Arbetet har gått till så att 20 minuter avsätts till växelvis läsning i den bok paret valt tillsammans. Eleverna har frågor med sig in i läsningen som ska besvaras skriftligt efteråt i vår lärportal. Den elev som lyssnar ska dessutom samla ord som hen reagerar på, knasiga, svåra, tråkiga eller nya. Alla elever skriver efter läsningen, men med olika stöttning. Jag har nått två delmål – att förflytta ansträngningen från mig till eleverna samt att lägga grunden för att de söker hjälp hos varandra i första i hand. Mitt jobb är att organisera för lärande och att finnas till hands men det är eleverna som ska göra jobbet!

IMG_0222IMG_0220IMG_0885

 


Lämna en kommentar

Lösningsfokus på lärarbristen

Lärarbristen börjar slå till vittnar medier, fackförbund och kollegor i hela landet om. På vår skola är den inte akut. Än. Det vi märker är en större rörlighet på arbetsmarknaden, lärare slutar och börjar även mitt under terminer och att det blir ett gap mellan att de lärare som väljer ny arbetsplats slutar och de som söker till oss börjar.

Detta ställer nya krav på vår organisation och vårt arbetssätt. Vi ska fortfarande trygga att eleverna mår bra och lär sig i skolan. Vi planerar nu en modell som vi ska testa resten av terminen och utvärdera i januari.

Förutsättningarna är att två klasser bland de yngre eleverna saknar klasslärare under fem veckor. Utsikterna att kunna månadsanställa två heltidsvikarier är mycket små.

Vi lägger ett pussel. Med fokus på trygghet och lärande.

1024px-puzzle_krypt-2

Bild från Wikipedia

IKT-pedagogen (jag) som fram till lovet arbetat heltid med det uppdraget, har nu i uppdrag att undervisa eleverna i de båda klasserna 50% av min tid. Resten av tiden ska användas till att planera, samordna och handleda de som ska undervisa i klassen samt mentorsansvar för eleverna, samt en del IKT. Jag är behörig i alla de ämnen eleverna har. Ansvaret för att genomföra de planerade lektionerna kommer att gå runt på en fritidspedagog, en speciallärare och de resurspersoner som finns i klassen. Alla känner redan eleverna. Genom att säkra upp de elever som har större behov av anpassningar med var sin egen resursperson under denna tid hoppas vi kunna säkerställa att dessa elevers dagar blir bra och lärorika.

En annan åtgärd är att bygga starka strukturer som ramar in dagarna och lektionerna. Alla dagar börjar och slutar på samma sätt, alla lektioner likaså. Arbetsuppgifterna ser liknande ut och har samma struktur. Bara innehållet ändras. Detta gynnar också de elever med extra anpassningar. Alla uppgifter ska ha hög stöttning, enligt principen prepair – inte repair. Eleverna är redan vana vid många strukturer och rutiner och dessa har vi varit noga med att dokumentera så att den kunskapen kan föras vidare.

Följ gärna vårt arbete här – just nu planerar vi för fullt!

Här är den mall som jag tänker använda för planering av lektioner som någon annan ska genomföra.

planering