Att lära för livet

Education is the most powerful way to change the world – Nelson Mandela


Lämna en kommentar

Fusk eller stöd? Var går gränsen?

Jag vill att mina elever ska lyckas. Jag tror att alla lärare vill att deras elever ska lyckas. Under många år har jag och de kollegor jag har arbetat med utformat många olika strategier för att ge eleverna stöd. En del kallar det kanske fusk, men jag, och vi, menar att det är att ge eleverna förutsättningar för att lyckas.

Hur resonerar jag då när jag ger eleverna exakt samma uppgifter att arbeta med i matematik som de ska få vid provtillfället? Allt är samma. Utseendet, orden, uppgifternas formuleringar och svårighetsgraden. Jag byter enbart ut talen. Till exempel ändrar jag 3999 till 5999. Min filosofi går ut på att det är endast då jag faktiskt kan testa om de lärt sig matematiken. För det är ju det jag vill veta. Inte om de känner igen sig i texten, om det är för många uppgifter på en sida, om de är stressade inför provet eller något annat som kan störa redovisningen av matematiken.

Jag låter inte enbart eleverna få göra övningsproven enskilt utan de arbetar tillsammans med dem, får titta i boken –  de får chansen att lära sig lära. Vid genomgången av övningsprovet fick de tre olika förslag på lösningar på textuppgifterna. Tillsammans funderade vi ut lösningarnas fördelar och nackdelar. De fick också veta hur jag tänker när jag poängsätter uppgifterna. Vilka kvaliteter ger full pott? För mig är detta självklart, men absolut inte för eleverna. Det är ett stort steg från att berätta med ord hur man tänkt till att berätta på ett korrekt matematiskt sätt. De måste veta vad jag vill att de utvecklar. De måste få chans att göra rätt. Härma. Öva.

Mina elever går i årskurs 4. De ska ha minst 18  matteprov innan de får sitt slutbetyg i årskurs 9. Alltså gör det inte så mycket om de får träna formen och att redovisa lösningar på de första tre-fyra första.

Så tänker jag!

IMG_2301IMG_2337

Annonser


Lämna en kommentar

Kan man arbeta med samma problem många gånger?

Vi fick i uppgift inom matematiklyftet som vi skulle göra med eleverna. I problembanken i modulen problemlösning (åk1-3) finns följande problem:

Tre kattmammor har kattungar samtidigt. Hur många kattungar kan varje kattmamma ha om det sammanlagt finns

a) 3 kattungar?
b) 9 kattungar?
c) 10 kattungar?
d) Hitta på ett liknande problem. Lös det.

Det finns också fleraa varianter av samma problem, både lättare och svårare. Eller som jag vill säga, enklare och mer komplexa. Jag förberedde problemen genom att sortera dem i ordning från mindre till mer komplext och göra ett häfte

https://drive.google.com/file/d/0B2c1PETzzq0NMjV5YjRMTlZiZjA/view?usp=sharing

Min plan var att eleverna skulle arbeta två pass på 50-55 minuter med lunch och rast emellan. De skulle få göra klart och känna att de fick befästa sättet att arbeta.

Jag hade en tydlig genomgång där jag visade hur de skulle göra med konkret material, rita enkla bilder och skriva matematiskt. För att alla skulle se hade jag satt iPaden i stativet och slagit på kameran. Genom att göra detta och koppla till projektorn kunde alla se vad jag gjorde med björnarna och kuberna som jag använde som konkret material. Eleverna och jag var överens om att det var bra att använda stora björnar (eller kuber) till kattmammor och små till kattungar.

IMG_0652

Den första uppgiften var lätt. För lätt, men hade i stället som syfte att skapa en modell för hur de skulle lösa de följande uppgifterna. Naturligtvis kom frågan om att dela och dela lika upp. Vi kunde genom en kort koll bland eleverna konstatera att mammor inte alltid har lika många barn och då har troligtvis inte heller kattmammor lika många barn varje gång.

Verkliga svårigheter kom när begreppet dubbelt och hälften blandades in. Då var det konkreta materialet verkligen till hjälp. Genom att ta två vita kattungar för varje svart blev det ganska enkelt att få rätt på hur kattungarna såg ut. Att sedan fördela dem på olika sätt bland mammorna var ju enkelt för de hade de övat på många gånger.

Att dela upp grillade spindlar mellan trollungar så ingen fick lika många vållade inga svårigheter alls när eleverna väl kommit förbi föreställningen att dela betyder att dela lika.

Ingen elev hann till de sista två sidorna. Så ännu vet jag inte om problemet med repet och att författa ett eget problem kommer att bli svårt. Nästa tillfälle ska jag repetera dubbelt och hälften och göra flera uppgifter där det är svårigheten.

De olika representationerna fungerade väl och min önskan att bilderna de ritade skulle bli enklare och enklare slog in eftersom det helt enkelt inte fick plats på pappret med 17 kattungar och det tog lång tid att rita dem. De blev till streck. Behovet skapade en ny representationsform.

IMG_0653 IMG_0655

Det går alltså att arbeta många gånger med samma problem i olika variationer. Modellen var enkel och hållbar så de kunde lösa svårare och svårare uppgifter. Efterhand släppte eleverna det konkreta materialet och bilden, men de återgick också till dem när de behövde det.

Creative Commons-licens
Kattmammorna av Susanne Jönsson är licensierad under en Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://drive.google.com/file/d/0B2c1PETzzq0NaTJOWFJyVVEtdWM/view?usp=sharing.


Lämna en kommentar

Mitt bidrag till #mabiennal16

Idag har jag deltagit som inspiratör till andra kollegor på matematikbiennalen 2016 i Karlstad. Vi var fyra lärare som skulle dela med oss av hur vi arbetar språkutvecklande i matematik. Mer om de andra kommer i mitt reflekterande blogginlägg, allra senast under helgen.

Här är min föreläsning – i youtubeformat.


Lämna en kommentar

Decembertrött? Behöver uppslag?

Uppdatering:

Lärande kalender: http://circletool.pariktigt.com/circles/6928

Naturhistoriska muséet: http://naturengerossjulen.se/

Här är räddningen för alla decemrtrötta eller sjuka lärare. Eller om man bara vill göra något roligt!

Det finns en uppsjö av olika adventskalendrar med både bra och dåliga uppgifter. Här är några som jag hittat!

Glad advent!

1922495869_ba86d7c64f_o_d

#skolvåren bjuder på praktiska pedagogiska tips varje dag under temat ”Dela som du lär”

https://skolvaren.wordpress.com/

Lilla aktuellts julkalender

http://www.svt.se/barnkanalen/lilla-aktuellt/

Tusen år till julafton – svt:s kalender med app och allt

http://www.svt.se/barnkanalen/tusen-ar-till-julafton/

I öppet arkiv hittar du både Sunes jul, Pelle Svanslös med flera.

http://www.oppetarkiv.se/

Jag skulle kunna tänka mig att eleverna fick se första avsnittet i flera olika julkalendrar och sedan jämföra dem. Jättekul!

Mansråttan Sveriges radios julkalender

http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/640959?programid=4863

4 äldre julkalendrar finns tillgängliga på Sveriges radio:

http://sverigesradio.se/sida/sok.aspx?q=julkalendern&programid=3878

Nämnaren har en matteadventskalender – alla passar inte alla men alla kan hitta något!

http://ncm.gu.se/adventskalender

PRIMA ÅK 1-3 MA O SV

https://gleerupsportal.se/primajul/

Håll Sverige rent åk 1-6

http://www.hsr.se/julkalender-miljomal

Nukunskap F-6 alla ämnen

http://nukunskap.se/digital-adventskalender-2015/

Natur o Kultur F-3

http://www.nok.se/Global/Laromedel/Julkalender_2015_fk_3/till_pedagogen_fk_3.pdf

advent-193008_960_720


2 kommentarer

Anpassa och variera

IMG_0257

Jag gjorde en planering för tre årskurser i min matematik- och språkverkstad. Naturligtvis kan jag inte arbeta på samma sätt med alla tre årskurserna på lågstadiet. Jag kan inte ens arbeta på exakt samma sätt i två olika grupper i samma årskurs. Alla elever är unika och därmed alla grupper. Men hur ska jag då överleva som lärare? En del elever har rätt till extra anpassningar – och dessa behöver man inte längre skriva ner i åtgärdsprogram. Icke desto mindre måste eleverna få sina anpassningar så att de lär sig på bästa sätt. Jag har hittat ett sätt att planera och förbereda som passar mig och sparar arbete. Den passar säkert inte alla – eftersom lärare också är unika. Men kanske någon kan hitta inspiration eller hjälp från hur jag gör.

Min planering för temat Handla – förr och nu hittar du i Skolbanken.

Anpassningarna till grupperna har jag gjort så här:

Materialet jag använder skiljer sig litet åt, men grundar sig på samma tankar.
Ettorna behöver mer konkreta arbetsuppgifter och skriver mindre på egen hand så klart.

Det kommer fler länkar efterhand.


Lämna en kommentar

Att skapa eget pedagogiskt material

Det har aldrig varit enklare att skapa sitt eget pedagogiska material. Lagen om upphandling får mycket kritik och är absolut inte okmplicerad, men den ger mig som pedagog tillgång till lamineringsplast och andra smarta saker som gör att jag kan skapa eget pedagogiskt material till mina arbetsområden som passar just mig och mina elever.

Idag har vi haft en sorteringsövning som inledning på vårt tema ”Handel förr och nu”. Den pedagogiska planeringen hittar du här: https://skolbanken.unikum.net/unikum/skolbanken/planering/2435287094

Först tittade vi på en film om bronsåldern. Sedan fick eleverna uppgiften nedan

När jag skapade presentationen valde jag aktivt att söka på bilder som det är tillåtet att använda och sprida. Det gör jag enkelt via sidan CC Search: http://search.creativecommons.org/?lang=sv Jag vill ju sprida och publicera mitt arbete men samtidigt respektera de regler kring utgivning och spridning av digitalt material som gäller. Eftersom jag ännu inte gått webbstjärnans kurs om Creative Commons tar jag det säkra för det osäkra och söker på bilder som får användas och spridas.

I Google presentation valde jag en mall som använder bildtext. Infogade bilden och skrev vad det är. Detta visade sig vara lättare att göra på iPaden än på datorn vilket är ovanligt. Oftast tycker jag att datorn är bättre att administrera och skapa saker på än iPaden är, men inte så i detta fall. När allt var klart skrev jag ut från datorn. Då valde jag Arkiv – Utskriftsinställningar och Utdelningsmaterial Nio bilder per sida.

Skärmavbild 2015-11-02 kl. 17.51.54

Dessa laminerade jag och klippte ut. In i små påsar med ziplock med instruktionen först och vips har jag fyra set med sorteringsbilder. Eleverna fick ett grönt, ett rött och ett gult papper för att underlätta sorteringen.
Grönt = fanns helt säkert
Gult = fanns kanske
Rött = fanns helt säkert

Eleverna fick arbeta en stund med materialet. Det var intressant att se deras engagemang, lyssna till deras resonemang och diskussioner. Kort uppsamling – allt fokus på projektorn. Presentationen visas och grupperna får redovisa vars några (1-2) bilder. Lektionen är slut. Nästa gång ska eleverna få göra samma uppgift. Nu med tillägget att de ska skriva en motivering till sitt val.

IMG_0201 IMG_0198 IMG_0200

IMG_0202 (1)  IMG_0203