Att lära för livet

Education is the most powerful way to change the world – Nelson Mandela


Lämna en kommentar

Fusk eller stöd? Var går gränsen?

Jag vill att mina elever ska lyckas. Jag tror att alla lärare vill att deras elever ska lyckas. Under många år har jag och de kollegor jag har arbetat med utformat många olika strategier för att ge eleverna stöd. En del kallar det kanske fusk, men jag, och vi, menar att det är att ge eleverna förutsättningar för att lyckas.

Hur resonerar jag då när jag ger eleverna exakt samma uppgifter att arbeta med i matematik som de ska få vid provtillfället? Allt är samma. Utseendet, orden, uppgifternas formuleringar och svårighetsgraden. Jag byter enbart ut talen. Till exempel ändrar jag 3999 till 5999. Min filosofi går ut på att det är endast då jag faktiskt kan testa om de lärt sig matematiken. För det är ju det jag vill veta. Inte om de känner igen sig i texten, om det är för många uppgifter på en sida, om de är stressade inför provet eller något annat som kan störa redovisningen av matematiken.

Jag låter inte enbart eleverna få göra övningsproven enskilt utan de arbetar tillsammans med dem, får titta i boken –  de får chansen att lära sig lära. Vid genomgången av övningsprovet fick de tre olika förslag på lösningar på textuppgifterna. Tillsammans funderade vi ut lösningarnas fördelar och nackdelar. De fick också veta hur jag tänker när jag poängsätter uppgifterna. Vilka kvaliteter ger full pott? För mig är detta självklart, men absolut inte för eleverna. Det är ett stort steg från att berätta med ord hur man tänkt till att berätta på ett korrekt matematiskt sätt. De måste veta vad jag vill att de utvecklar. De måste få chans att göra rätt. Härma. Öva.

Mina elever går i årskurs 4. De ska ha minst 18  matteprov innan de får sitt slutbetyg i årskurs 9. Alltså gör det inte så mycket om de får träna formen och att redovisa lösningar på de första tre-fyra första.

Så tänker jag!

IMG_2301IMG_2337

Annonser


Lämna en kommentar

Utforskande språkutveckling

Terminen är ny. Det är nya kollegor på skolan, nya och gamla elever. Rutiner sätts. Arbetssätt ska tränas in och hela tiden ska språkutvecklingen vara i fokus. På vår skola använder vi lärmodulen Från vardagsspråk till ämnesspråk. Första träffen var igår och vi skulle ha läst första texten. Jag som i många år arbetat med genrepedagogik på olika sätt i matematik fick nya tankar av läsningen på hur jag skulle kunna arbeta. Framförallt var det följande citat som satte igång min hjärna

”Hur skulle du kunna förklara detta för din lillebror?”, ”Hur skulle du kunna beskriva detta såsom en expert skulle göra?”

– del 1 från Nygård Larsson, 2011

Vi använder mycket så kallade flippar i vår planering. Eleverna får tillgång till kommande veckas planering på helgen (helst på fredagen, men det är inte alltid vi hinner eller orkar det).Planeringen är grunden för allt vårt arbete under veckan. I planeringen finns filmer till allt innehåll. På måndag morgon har alla elever i vår klass (en årskurs 4) till uppgift att välja ett mål de vill fokusera på extra under veckan och titta på de filmer de hinner eller är intresserade av. Ibland kan de få i läxa att visa någon film hemma.

Skärmavbild 2018-09-06 kl. 19.21.41

Tanken som väcktes igår var att eleverna själva ska göra flippar, fast det blir mer som redovisningar. Min tanke var att de på så sätt skulle tvingas använda ett mer specifikt matematiskt språk och kunna dela med sig av sina kunskaper till andra elever i vårt avlånga land och på så sätt få en verklig mottagare. Jag kastar mig ofta ut i nya projekt – på gott ont. Denna gång visade det sig redan innan filmerna är klara vara en klar vinst.

Eleverna fick 4 olika områden och delades in i 4 grupper.

  1. Subtraktionsupställning utan lån – att förklara för yngre elever/syskon
  2. Subtraktionsuppställning med lån – att förklara för äldre elever/syskon
  3. Begreppen multiplikation, faktor och produkt
  4. Begreppen division, täljare, nämnare och kvot

Arbetsgången var att

  1. titta på flera filmer som presenterar innehållet
  2. samla ord som vi behöver i filmen
  3. planera filmen
  4. öva
  5. filma

img_2289.jpg

Flera grupper hann så långt att de började öva redan på första passet. Jag hade fått i uppgift att föra dubbellogg under lektionen men det r jag usel på. Däremot är jag bra på att ta bilder, instagramma och blogga. Så på det sättet reflekterar jag nu.

Reflektioner efter första lektionen:

Eleverna visste omedelbart vad som krävdes av dem för att göra flippa. Det berättar för mig att de sett de flippar vi använder och väl förtegna med formatet.

Eleverna tittade mera kritiskt på flipparna när de skulle göra en egen. En av filmerna påstod att term gånger term är lika med produkt.

img_2294.jpg

Eleverna fick tänka efter vilka tal de skulle använda för att visa subtraktion utan respektive med lån. Här vänder vi på resonemanget på ett väldigt intressant sätt. När diskuterar vi vilka tal som ska användas? Vi lärare väljer uppgifterna – eleverna räknar. Jag tänker ta med mig denna tanke och be eleverna välja ut tal i framtiden till prov och redovisningsuppgifter, till våra exit tickets och annat. Vilka tal ska vi använda för att visa denna färdighet? Superspännade fråga.

 

Så – jag har vunnit redan på att testa en ny idé – innan filmerna ens är klara. Att utforska tillsammans med eleverna är det viktigaste och lärorikaste jag kan göra i min praktik.


Lämna en kommentar

UR-programmen är här!

Nu kan ni se UR-programmen som vi spelade in under tre intensiva dagar för ett år sedan. Tre dagars filmande gör att jag inte hade ett enda minne av vad jag hade sagt eller gjort. Jag nöjd med vad UR valt att klippa ihop, de har förstått min grundtanke.

Eleverna har sett programmet och häpnat över hur de växt på ett år.

Se gärna hela serien ”Från vardagssnack till skolspråk” och låt er inspireras av hur duktiga pedagoger och hur mycket språkutvecklande undervisning kan vara!

Här kan ni se det långa programmet: Från vardagssnack till skolspråk – att se mönster och strukturer

Här är länken till reportaget om oss på Dalhemsskolan: Språket i ämnet del 4


1 kommentar

Elevlett föräldramöte

I onsdags hade vi föräldramöte. Föräldramöten är ett bekymmer på vår skola. Vi får inte föräldrarna till skolan heter det. Jag backade bandet och funderade på hur jag skulle kunna göra föräldramötet angeläget, meningsfullt och begripligt för både elever och föräldrar. För några år sedan hade vi ett föräldramöte som engagerade (läs mer här http://pedagogsajten.familjenhelsingborg.se/howto-engagerande-foraldramoten/ När vi utvärderade det mötet föddes idéen om att gå steget längre – att låta eleverna leda hela mötet. Och med förstående kollegor som litade på mitt omdöme kunde jag köra.

Jag hittar stöd på flera ställen i läroplanen, ja, redan i kapitel 1 kan vi läsa:

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare…

En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.

Denna gång valde jag innehåll och gjorde grupper som eleverna skulle arbeta i. Arbetet har tagit alla svenska och SO-lektioner i en hel vecka. Man kan ju undra om det var värt all tiden?

Jag skapade följande ämnen som skulle förberedas:

  1. Presentation av lärarna
  2. Lärande
  3. SO
  4. Klassråd
  5. NO
  6. Läsning
  7. Matematik
  8. Rast
  9. Olweus
  10. Engelska
  11. Klassvärdar
  12. Idrott
  13. Bild
  14. Musik
  15. Slöjd
  16. Robinsons resa
  17. Födelsedagar
  18. Boka utvecklingssamtal
  19. Elevledda utvecklingssamtal

Eleverna hade två uppgifter: Skriva manus och göra bilder till presentationen. Jag gjorde en google-presentation som vi alla delade men det fungerade inte. Plötsligt hade någon raderat 20 sidor… inte så lyckat. Gör om och gör rätt. Eleverna fick nya direktiv – skriva manus och hitta bilder, text mm. Sedan fick en grupp i taget komma till mig så lade vi in det tillsammans. Eleverna var kreativa. Vi lärare intervjuades inför presentationen, iPadsen togs fram och eleverna fotograferade på lektioner, läroböcker, lärare som inte kunde komma, arbeten som var klara. Det märktes fort att det ar en meningsfull uppgift. Eleverna var snabbt onåbara för mig och helt fokuserade på vad de skulle säga. Får vi titta i NO-boken? Vad ska vi säga om musik? Kan vi titta på veckans mål? Ja visst – bara kör. Här och där fick jag bryta in och stötta samarbetet men på det hela taget räckte det.

Eleverna repeterade på scen med mig och med andra lärare, så när det var dags för mötet hade jag inte ens hört alla presentationer. Det är jag glad för! Vi lärare pratade om lärande och läsning men resten var elevernas.

Det kom minst 44 vuxna och ca 38 elever (av 44 möjliga) vilken måste betraktas som en succé. Fikat var framdukat och eleverna började. Första paret ut och en elev som varit i Sverige mindre än ett år överraskade både oss pedagoger och sina föräldrar genom att göra en fantastisk presentation. Vägledd och hjälpt av en klasskamrat som både gjorde sin del OCH hjälpte till. De elever som inte kunde komma på mötet hade ändå arbetat fram manus och hade sina namn på ett ämne. Några blev på så sätt lämnade ensamma på scen men då kom genast en kamrat och stod bredvid. Det var fantastiskt att se och höra dem när de visade varann respekt och solidaritet.

Fika pålystes och samtidigt startade bokningen av utvecklingssamtal via simple sign up. Denna del hade en del rena fel inbyggda och de kan bara skyllas på mig själv som tur är. Fler skulle haft koll på ´hur man ska göra så hade det gått. Men ändå, 31 bokade samtal på samma gång är helt klart godkänt. Nu har vi bara 13 att ringa.

Nästa möte ska förberedas genom att klassrådet bestämmer vilka rubriker vi ska ha, vi ska ha fler som kan bokningssystemet och vi lärare ska kopplas bort ytterligare från det tekniska. Det kan finnas elever som hellre sköter ljud, ljus och fika än står på scen till exempel. Vi märker att eleverna som presenterade ett ämne har mer koll på det nu och är mer intresserade. Det öppnar nya möjligheter!

Nu är det långt till nästa gång men jag längtar redan efter vilka överraskningar eleverna ska bjuda på då!


Lämna en kommentar

Skolstart hösten 2016

Ja, nu sitter jag här kvällen innan eleverna börjar skolan. Är allt klart? Vad har vi hunnit med? Vad har vi inte hunnit än? Vad måste absolut göras i morgon bitti och vad kan vänta till eftermiddagen? Frågorna är många, många.

Några få svar har jag dock. Jag ska börja terminen som klasslärare i årskurs 4. Eleverna känner jag från i fjol och det är alltid lättare än att börja med en helt ny grupp. Jag vet också vilka kollegor jag har och ser fram emot att skapa lärande genom lust och nyfikenhet med dem.

I takt med att rörligheten på lärarnas egen marknad ökar får vi nya kollegor inte bara vid läsårsstart utan faktiskt under hela åter nu. I fjol var det många som rörde på sig och i år verkar det vara ännu flera. Ja, oron för lärarbristen känns. Bibehålla kvalitet med färre lärare – det är en utmaning som heter duga. Men det är en annan historia. I morgon börjar 4A och 4B sin resa genom läsåret 2016/17 – och jag ska få vara med på den.