Att lära för livet

Education is the most powerful way to change the world – Nelson Mandela


Lämna en kommentar

Språkfokus i NO

Arbetsområdet i NO i min fjärdeklass just nu är skogen. Jag har valt att använda vårt läromedel Koll på NO som stöd och textbank i arbetet. Aktivitetsboken använder jag dock inte till eleverna. Jag tittar på vilka uppgifter det finns men gör om dem om jag använder dem alls. Jag arbetar med texten på många olika sätt, orden mycket medvetet och därefter med sambanden. Eleverna måste ha ett språk att tala med om de ska kunna tala om fenomen som näringskedja, ekosystem eller nedbrytning.

Tyvärr blev inte planeringen optimal, för helst skulle jag vilja börja I skogen. Med en härlig gemensam upplevelse som vi hela tiden kan återvända till i tanken och med materialinsamling som vi sedan kan använda i klassrummet. Detta får i stället bli mitt i där vi visar det vi pratat om, sett film om, läst om och delat upplevelser kring.

Igår var det dags att arbeta med 48 olika arter som jag valt ut. Eleverna bör kunna minst 20 redan (igelkott. spindel, ekorre, gran och tall med flera).

Det första vi göra är att klippa ut alla artnamnen. Uppgiften är att sortera dem enligt en regel som du och bänkkompisen kommer överens om. För att få igång ger jag förslag på att de kan göra som vi tidigare arbetat med geometriska former i matte – färg eller utseende, eller varför inte begynnelsebokstav.skogens arter
Det visar sig att de flesta väljer begynnelsebokstav. Någon tittade på om arten kunde flyga men kom inte så långt. En annan grupp valde att fokusera på vilka som finns i skogen. Det var inte heller en framkomlig väg eftersom alla finns i skogen.

Nästa uppgift är att sortera på ett mera vetenskapligt sätt. För ingen trodde på att björk och björn hörde i hop eller kantarell och kungsörn om vi ska titta på hur naturen fungerar. Nu kom begrepp som svamp, växter, djur och insekter fram. Någon valde att sortera efter antalet ben. Nu dök ett annat problem upp. Vad är en talgoxe? En ekoxe? Är de lika varann? Björnbär och blåbär är bär båda, det visste eleverna. Vi får undersöka. Jag ber eleverna ta fram lapparna med blåbär och björnbär, lodjur och rådjur, ekoxe och talgoxe. De får i uppgift att bildgoogla dessa och jämföra dem. Resultatet var verkligen överraskande. Nu diskuterades det minsann. Hur har de fått dessa namn? Hur ser en ”vanlig” oxe ut? Vad är en ormbunke? Har den med orm att göra? Fladdermus är ju ingen mus, varför heter den mus?

Dessa enkla sorteringsövningar ger oss väldigt många och goda diskussioner kring ord, betydelser och begrepp. En aspekt som jag inte tog upp denna gång var att ta reda på vad arten heter på elevernas modersmål. Min erfarenhet är att det inte är en framkomlig väg när vi enbart talar om svenska arter.

Nu är eleverna mycket motiverade att ta reda på hur de arter de inte känner till ser ut och jag ger dem länken till den Quizlet jag byggt upp. De tränar med flashcards först. Sedan learn, write eller spell. Match och Gravity får de testa hemma och live-läget är det test de ska klara på fredag. De kan köra hur många live som helst om de får bestämma.  Om ni inte har provat så rekommenderar jag att ni gör det. Ett test som är ett  verkligt tillfälle att samarbeta och språkutveckla varann!

Quizlet om skogens arter: https://quizlet.com/_57vg3e

Instruktionsfilm om quizlet live:

https://www.youtube.com/watch?v=q64qTBfK0iE&w=560&h=315

Annonser


Lämna en kommentar

Utforskande språkutveckling

Terminen är ny. Det är nya kollegor på skolan, nya och gamla elever. Rutiner sätts. Arbetssätt ska tränas in och hela tiden ska språkutvecklingen vara i fokus. På vår skola använder vi lärmodulen Från vardagsspråk till ämnesspråk. Första träffen var igår och vi skulle ha läst första texten. Jag som i många år arbetat med genrepedagogik på olika sätt i matematik fick nya tankar av läsningen på hur jag skulle kunna arbeta. Framförallt var det följande citat som satte igång min hjärna

”Hur skulle du kunna förklara detta för din lillebror?”, ”Hur skulle du kunna beskriva detta såsom en expert skulle göra?”

– del 1 från Nygård Larsson, 2011

Vi använder mycket så kallade flippar i vår planering. Eleverna får tillgång till kommande veckas planering på helgen (helst på fredagen, men det är inte alltid vi hinner eller orkar det).Planeringen är grunden för allt vårt arbete under veckan. I planeringen finns filmer till allt innehåll. På måndag morgon har alla elever i vår klass (en årskurs 4) till uppgift att välja ett mål de vill fokusera på extra under veckan och titta på de filmer de hinner eller är intresserade av. Ibland kan de få i läxa att visa någon film hemma.

Skärmavbild 2018-09-06 kl. 19.21.41

Tanken som väcktes igår var att eleverna själva ska göra flippar, fast det blir mer som redovisningar. Min tanke var att de på så sätt skulle tvingas använda ett mer specifikt matematiskt språk och kunna dela med sig av sina kunskaper till andra elever i vårt avlånga land och på så sätt få en verklig mottagare. Jag kastar mig ofta ut i nya projekt – på gott ont. Denna gång visade det sig redan innan filmerna är klara vara en klar vinst.

Eleverna fick 4 olika områden och delades in i 4 grupper.

  1. Subtraktionsupställning utan lån – att förklara för yngre elever/syskon
  2. Subtraktionsuppställning med lån – att förklara för äldre elever/syskon
  3. Begreppen multiplikation, faktor och produkt
  4. Begreppen division, täljare, nämnare och kvot

Arbetsgången var att

  1. titta på flera filmer som presenterar innehållet
  2. samla ord som vi behöver i filmen
  3. planera filmen
  4. öva
  5. filma

img_2289.jpg

Flera grupper hann så långt att de började öva redan på första passet. Jag hade fått i uppgift att föra dubbellogg under lektionen men det r jag usel på. Däremot är jag bra på att ta bilder, instagramma och blogga. Så på det sättet reflekterar jag nu.

Reflektioner efter första lektionen:

Eleverna visste omedelbart vad som krävdes av dem för att göra flippa. Det berättar för mig att de sett de flippar vi använder och väl förtegna med formatet.

Eleverna tittade mera kritiskt på flipparna när de skulle göra en egen. En av filmerna påstod att term gånger term är lika med produkt.

img_2294.jpg

Eleverna fick tänka efter vilka tal de skulle använda för att visa subtraktion utan respektive med lån. Här vänder vi på resonemanget på ett väldigt intressant sätt. När diskuterar vi vilka tal som ska användas? Vi lärare väljer uppgifterna – eleverna räknar. Jag tänker ta med mig denna tanke och be eleverna välja ut tal i framtiden till prov och redovisningsuppgifter, till våra exit tickets och annat. Vilka tal ska vi använda för att visa denna färdighet? Superspännade fråga.

 

Så – jag har vunnit redan på att testa en ny idé – innan filmerna ens är klara. Att utforska tillsammans med eleverna är det viktigaste och lärorikaste jag kan göra i min praktik.


Lämna en kommentar

UR-programmen är här!

Nu kan ni se UR-programmen som vi spelade in under tre intensiva dagar för ett år sedan. Tre dagars filmande gör att jag inte hade ett enda minne av vad jag hade sagt eller gjort. Jag nöjd med vad UR valt att klippa ihop, de har förstått min grundtanke.

Eleverna har sett programmet och häpnat över hur de växt på ett år.

Se gärna hela serien ”Från vardagssnack till skolspråk” och låt er inspireras av hur duktiga pedagoger och hur mycket språkutvecklande undervisning kan vara!

Här kan ni se det långa programmet: Från vardagssnack till skolspråk – att se mönster och strukturer

Här är länken till reportaget om oss på Dalhemsskolan: Språket i ämnet del 4


2 kommentarer

Utan karta?

Ny termin börjar i morgon. Jag fortsätter vara vikarie i årskurs 4 och undervisa i ämnen som jag är ovan vid. Man kan tycka att jag skulle behöva stöd av läroböckerna då, men efter att ha försökt en hel termin kan jag återigen konstatera att läroböcker begränsar mig, hämmar min kreativitet som lärare och hindrar mig från att se den verkliga kartbilden – den som rör sig i landskapet mellan eleverna och läroplanen. Tänk om den som skrev läroboken fortfarande tror att jorden är platt? Kommer jag att märka det? Min pedagogiska blick blir oskarp och jag missar nyanser och tolkningar för att jag tror att jorden är rund.

Att 50 elever skulle kunna befinna sig på samma sida i samma bok bara för att de råkar vara födda samma kalenderår är inte rimligt. I stället vill jag använda gemensamma upplevelser, filmer eller  teater vi ser, böcker vi läser och experiment vi utför tillsammans som grund för min undervisning. Med den gemensamma upplevelsen  som bas utforskar vi sedan ämnesområdet tillsammans. Målen är de samma för alla elever men den väg de ska nå målet på kommer att variera mycket. Det är i detta genrepedagogikens cirkelmodell är så genial. Vi arbetar tillsammans mot samma mål men alla använder de stödstrukturer de behöver.

Jag föredrar att titta på den verkliga kartan när jag planerar. Den som visar läroplanens mål och var mina elever befinner sig i sin kunskapsutveckling, alltså det de har presterat tidigare, deras svagheter, så klart – men framförallt deras styrkor! Det är deras styrkor som ska bära dem i i livet inte hur väl de lyckas kompensera sina brister!  Svagheterna ska de givetvis vara medvetna om och veta vilka stödstrukturer de ska använda för att nå målet. MEN de ska inte definieras av sina svagheter! När någon frågar dem om 20 år ska de inte svara ”jag var dålig på stavning” när någon frågar hur de haft det i skolan. De ska svara ”jag var bra på att hitta på berättelser och att redigera dem i efterhand”.

Anledningen till att jag inte vill se på mina elever och läroplanen med en läroboks ögon är att då är verkligheten – mitt landskap – redan tolkat, det innehåller någon annans värderingar, någon har lagt på ett eller flera  filter, tagit bort andra och det förvanskar min syn. Om jag tänker efter är det nog inte ett landskap jag rör mig i utan ett kraftfält – kanske ett magnetiskt. Om jag kan isolera läroplanen och den kunskap jag har om eleverna så framträder ett mönster, en väg att följa – individuell för varje elev, men som alla leder till målet.

magnet0873

bild från https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/5/57/Magnet0873.png

Så nej, jag har rör mig inte utan karta bara för att jag väljer bort läromedel, jag rör mig i ett dynamiskt kraftfält där det hela tiden gäller att hålla ögonen på vägen. Min uppgift som lärare är att vara helikopter och se till att eleverna rör sig i rätt riktning. Elevernas uppgift är att ha ögonen på målet och röra sig ditåt med min och kamraternas hjälp samt med de stödstrukturer som fungerar för dem. På så sätt bygger jag självsäkra, ödmjuka, målinriktade, hjälpsamma unga framtida vuxna.


Lämna en kommentar

Genrepedagogik i praktiken

Jag har gått kurser, jag har läst böcker, jag har haft åsikter och gett respons om andras arbete i genre Men nu är det min tur att undervisa eleverna i skrivande. Det är lite läskigt eftersom jag förväntas veta men aldrig har gjort. Men jag ser det som ett lärtillfälle för mig. Jag gjorde en lärande matris i helgen och fick fantastisk respons på den i facebook-gruppen Kollegialt skapande av lärande matriser.

Planeringen är alltså klar med en röd tråd från planering till bedömning – i alla fall inne i mitt huvud. I morgon får vi se om det håller när jag ska presentera det för eleverna.

cirkelmodellen

Vi har sett föreställningen Robinsons resa på Helsingborgs stadsteater som en start på skrivuppgiften. Eftersom jag vet att eleverna är bekanta med genren narrativ text hoppar vi denna gång direkt till att skriva en individuell text. På vägen har eleverna följande stöttande strukturer:

  1. uppgiftrobinsonsresa uppgiften som knyter an till föreställningen och de upplevelser vi hade tillsammans på teatern
  2. planeradintext planeringsunderlag för texten
  3. matrisrobinsonsresa lärandematrisen – som är samma som bedömningsmatrisen
  4. geochtarespons responsunderlaget

Vi tar också tillfället i at att lära oss verktyget InToWords – ett tillägg till Google Dokument med talsyntes, stavningshjälp och ordförslag. Alla ska använda det i början. Verktyget kan vara bra för dem i engelska, franska, spanska eller tyska i framtiden.

Parallellt med arbetet fortsätter vi att läsa skönlitteratur. Eleverna får i uppgift att skriva ner ovanligt bra formuleringar när de läser, till exempel bra personbeskrivningar, miljöbeskrivningar, dialoger, ord som förstärker en känsla – rädsla, kärlek eller oro.

Ja, nu kan jag inte förbereda mig mer utan nu kör vi!


Lämna en kommentar

Samtalet – grunden för språket

”Forskningen visar att elever som deltar aktivt i samtal som innebär att man använder mer situationsoberoende språk har en god prognos i läs- och skrivutvecklingen. De här samtalen leder också till att eleverna ges möjlighet att utveckla olika typer av förståelsestrategier i sitt läsande och skrivande. Det rör allt från enkla strategier av att kunna återge fakta och detaljer till att tolka innehåll och undersöka texters form och funktion”

Lärarhandledning till Nya språket lyfter s 14

Samtalet är grunden. Det vet vi. Handen på hjärtat, hur mycket samtalas det i ditt klassrum? Under många många år har jag haft alldeles för lite samtalstid i mina klasser. I synnerhet i matematik. Det har till och med varit så att vissa klasser samtalat om matematik första gången på nationella provet i trean. Det är ju inte ok. Men hur arrangerar vi samtal i klassrummet som som ingår i lärandet? Hur gör vi för att alla ska komma till tals och bli lyssnade på?

Möblering

rundabord

Jag har möblerat klassrummet med runda bord. Runt varje bord finns tre pallar och tre stolar, det finns alltså plats till upp till sex elever, eller fem elever och en tom stol till läraren som det oftast blir. Alla ser varandra och samarbete blir mycket enklare och mer naturligt. Borden är 80 cm i diameter och det gör att alla, även de kortaste 6-åringarna kan räcka till mitten av bordet.

Mål

Vi har tydliga mål för varje lektionstillfällen. Där anger jag inte bara vad vi ska lära oss utan också vilken teknik vi ska använda (samtala, lyssna, berätta, skriva….) och vilket klimat som ska råda i klassrummet. Det som blivit mycket tydligt är att det aldrig är tyst i mitt klassrum, men det råder fullt fokus och totalt engagemang. När 25 elever samtalar kan det inte vara tyst, men eleverna vet numera att det ändå kan kallas arbetsro. Efter en termin med detta arbetssätt har de klart uttalat att de behöver mer träning i att lyssnaa på sina kamrater så det är fokus nu när den nya terminen börjar.

Konkret material

venn

För att få igång elevernas tankar och starta engagerande samtal har jag upptäckt att konkret material är en verkligt magisk kick-starter. Eleverna får ofta sortera, klippa, bygga eller klura. Sorteringsövningar med VENN-diagram har visat sig vara väldigt bra. Det kan ni läsa mer om på min blogg. En annan  verklig höjdare har LEGO visat sig vara. Vi har ännu inte hunnit börja använda LEGO:t i undervisningen än. Vi har dock öppnat lådorna och sorterat alla bitarna. Det var en verklig samtalsstartare. Eleverna har tittat, känt och klämt på alla bitar. Alla grupper började genast fantisera om vad de skulle bygga, vilka historier de skulle berätta med hjälp av LEGO. Inte nog med detta så utvecklade de varandras idéer och tankar, de bytte idéer och smittade varandra med fantasi. Vilka en fantastisk grund till lärande som lades. En elev med svårt att uttrycka sig kunde berätta mycket mycket mer än vanligt om sin historia. Allt detta skedde INNAN eleverna fått börja bygga med LEGO. Jag är ivrig att komma igång med arbetet för att se vart detta kan leda i undervisningen.  Att börja arbetet i samtal med lust, nyfikenhet och engagemang är en gåva både för mig och eleverna och kan faktiskt leda hur långt som helst.

IMG_0915 (1)IMG_0373