Att lära för livet

Education is the most powerful way to change the world – Nelson Mandela


Lämna en kommentar

Framgång ska lyftas!

Jag gillar att arbeta med framgångsfaktorer. Eleverna får ofta veta vad de har gjort som har lyckats och att de ska göra mer av det. Jag gillar att göra detsamma med lärarkandidater och till och med med mig själv. Det är ju väldigt ”osvenskt” – i alla fall sägs det så – att berömma sig själv. Jag skulle vilja att det blir mer ”svenskt” att få tala om vad vi lyckas med utan att få höra ”att eget beröm luktar illa”. Det är nämligen belagt att vår hjärna fungerar så att den vill göra mer av det som fungerar. Enkelt, inte sant?

Idag har jag gjort något som jag vill göra mer av. Jag har en elev med stora svårigheter. Det är svårigheter av neuropsykiatrisk art som hindrar hen att lära sig, att göra saker en gång till för att det ska bli bättre, att hålla ut, bryta ner eller att stanna vid en uppgift en längre tid med mera.

Tidigare hade eleven först arbetat med Creaza med bilder för att hitta på sin berättelse och sedan skrivit följande text:

Zara pelle har röd tröja zara pelle har blåa byxor zara pelle har gröna strumpor zara peller har har bruna skor. Efter skolan skulle Pelle ha en tjejkompis med sig hem. På vägen hem trillade Pelle och slog sitt huvud på cykelvägen. Zara ringde 112 och ambulansen kom och hämtade honom.
Han fick åka till Sjukhuset. Han fick vara hemma några dagar och sen fick han gå till skolan igen.

Elevens text var klar. Slut. Inte jobba med den mer. Finito. Men idag öppnade sig ett fönster. Jag var ensam med eleven och jag kunde helt fokusera på elevens behov. Med lock och pock, humor, utmaningar, lek och allvar kunde jag få eleven att faktiskt utveckla och rätta sin text. Resultatet lät inte vänta på sig:

   Zara och Pelle har röd tröja. Zara  och Pelle har blåa byxor. Zara och Pelle  har gröna  strumpor. Zara och Pelle har har bruna  skor. Efter skolan skulle Pelle ha en tjejkompis med sig hem. På vägen hem åkte han på en skateboard och då trillade Pelle och slog sitt huvud på cykelvägen. Det kom blod och han fick hjärnskakning. Pelle blev ledsen.  När Zara ringde 112  fick hon berätta vad som har hänt och ambulansen kom snabbt och hämtade honom. Han fick åka till Sjukhuset.  Doktorn sa till Pelle att han ska sy sitt huvud. Doktorn ringde Pelles mamma och pappa dom kom och tittade på Pelles huvud doktorn sa att han fick inte gå till skolan på några dagar.Han fick vara hemma några dagar och sen fick han gå till skolan igen.

Att låta varje elev utvecklas efter sin fulla potential ligger i vårt uppdrag. Det är svårt. Olika svårt. Ibland oerhört svårt. Men det går om vi försöker. Vi måste skapa tillfällen för det. En utmaning. Ett lärtillfälle. Och glädjen som kommer när vi lyckas – den är helt oslagbar!

Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter.

Lgr 11 s 10


Lämna en kommentar

Genrepedagogik i praktiken

Jag har gått kurser, jag har läst böcker, jag har haft åsikter och gett respons om andras arbete i genre Men nu är det min tur att undervisa eleverna i skrivande. Det är lite läskigt eftersom jag förväntas veta men aldrig har gjort. Men jag ser det som ett lärtillfälle för mig. Jag gjorde en lärande matris i helgen och fick fantastisk respons på den i facebook-gruppen Kollegialt skapande av lärande matriser.

Planeringen är alltså klar med en röd tråd från planering till bedömning – i alla fall inne i mitt huvud. I morgon får vi se om det håller när jag ska presentera det för eleverna.

cirkelmodellen

Vi har sett föreställningen Robinsons resa på Helsingborgs stadsteater som en start på skrivuppgiften. Eftersom jag vet att eleverna är bekanta med genren narrativ text hoppar vi denna gång direkt till att skriva en individuell text. På vägen har eleverna följande stöttande strukturer:

  1. uppgiftrobinsonsresa uppgiften som knyter an till föreställningen och de upplevelser vi hade tillsammans på teatern
  2. planeradintext planeringsunderlag för texten
  3. matrisrobinsonsresa lärandematrisen – som är samma som bedömningsmatrisen
  4. geochtarespons responsunderlaget

Vi tar också tillfället i at att lära oss verktyget InToWords – ett tillägg till Google Dokument med talsyntes, stavningshjälp och ordförslag. Alla ska använda det i början. Verktyget kan vara bra för dem i engelska, franska, spanska eller tyska i framtiden.

Parallellt med arbetet fortsätter vi att läsa skönlitteratur. Eleverna får i uppgift att skriva ner ovanligt bra formuleringar när de läser, till exempel bra personbeskrivningar, miljöbeskrivningar, dialoger, ord som förstärker en känsla – rädsla, kärlek eller oro.

Ja, nu kan jag inte förbereda mig mer utan nu kör vi!


Lämna en kommentar

Samtalet – grunden för språket

”Forskningen visar att elever som deltar aktivt i samtal som innebär att man använder mer situationsoberoende språk har en god prognos i läs- och skrivutvecklingen. De här samtalen leder också till att eleverna ges möjlighet att utveckla olika typer av förståelsestrategier i sitt läsande och skrivande. Det rör allt från enkla strategier av att kunna återge fakta och detaljer till att tolka innehåll och undersöka texters form och funktion”

Lärarhandledning till Nya språket lyfter s 14

Samtalet är grunden. Det vet vi. Handen på hjärtat, hur mycket samtalas det i ditt klassrum? Under många många år har jag haft alldeles för lite samtalstid i mina klasser. I synnerhet i matematik. Det har till och med varit så att vissa klasser samtalat om matematik första gången på nationella provet i trean. Det är ju inte ok. Men hur arrangerar vi samtal i klassrummet som som ingår i lärandet? Hur gör vi för att alla ska komma till tals och bli lyssnade på?

Möblering

rundabord

Jag har möblerat klassrummet med runda bord. Runt varje bord finns tre pallar och tre stolar, det finns alltså plats till upp till sex elever, eller fem elever och en tom stol till läraren som det oftast blir. Alla ser varandra och samarbete blir mycket enklare och mer naturligt. Borden är 80 cm i diameter och det gör att alla, även de kortaste 6-åringarna kan räcka till mitten av bordet.

Mål

Vi har tydliga mål för varje lektionstillfällen. Där anger jag inte bara vad vi ska lära oss utan också vilken teknik vi ska använda (samtala, lyssna, berätta, skriva….) och vilket klimat som ska råda i klassrummet. Det som blivit mycket tydligt är att det aldrig är tyst i mitt klassrum, men det råder fullt fokus och totalt engagemang. När 25 elever samtalar kan det inte vara tyst, men eleverna vet numera att det ändå kan kallas arbetsro. Efter en termin med detta arbetssätt har de klart uttalat att de behöver mer träning i att lyssnaa på sina kamrater så det är fokus nu när den nya terminen börjar.

Konkret material

venn

För att få igång elevernas tankar och starta engagerande samtal har jag upptäckt att konkret material är en verkligt magisk kick-starter. Eleverna får ofta sortera, klippa, bygga eller klura. Sorteringsövningar med VENN-diagram har visat sig vara väldigt bra. Det kan ni läsa mer om på min blogg. En annan  verklig höjdare har LEGO visat sig vara. Vi har ännu inte hunnit börja använda LEGO:t i undervisningen än. Vi har dock öppnat lådorna och sorterat alla bitarna. Det var en verklig samtalsstartare. Eleverna har tittat, känt och klämt på alla bitar. Alla grupper började genast fantisera om vad de skulle bygga, vilka historier de skulle berätta med hjälp av LEGO. Inte nog med detta så utvecklade de varandras idéer och tankar, de bytte idéer och smittade varandra med fantasi. Vilka en fantastisk grund till lärande som lades. En elev med svårt att uttrycka sig kunde berätta mycket mycket mer än vanligt om sin historia. Allt detta skedde INNAN eleverna fått börja bygga med LEGO. Jag är ivrig att komma igång med arbetet för att se vart detta kan leda i undervisningen.  Att börja arbetet i samtal med lust, nyfikenhet och engagemang är en gåva både för mig och eleverna och kan faktiskt leda hur långt som helst.

IMG_0915 (1)IMG_0373

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Lämna en kommentar

Teach Meet om progammering

Igår hade vi ett nätverksmöte kring programmering för skolor i Helsingborgs stad. Först ut var Ringstorps förskola som visade en film om hur de arbetar med Constructa Bot (från TTS, köps hos Hands-on Science Science i Sverige). Roboten heter Hasse efter Hasse Andersson och har inspirerat barnen till att lära sig mer om former, stjärnor och så klart programmering.

IMG_0689

Mikaela var min side-kick för dagen och vi visade upp våra robotar, BeeBot, BlueBot, Dash och Dot (även de köps hos Hands-on Science) samt berättade om varför vi tycker att programmering redan på lågstadiet är viktigt.

Efter oss berättade en NO- och tekniklärare på högstadiet hur de arbetar med BlueBots och programmering i scratch på sin skola. Jag hade gärna gått om högstadiet bara för att få vara med under teknikundervisningen. Eleverna planerade och testade sina idéer. Bland annat hade de använt aluminiufolie för att bygga plattor de kunde trampa på. När de trampar händer olika saker. Så spännande.

Till sist visade en lärare frän mellan- och högstadiet hur de på den skolan arbetar med Arduino. Det är ett utvecklingskort som om jag har förstått det rätt kombinerar programmering med elektronik (även denna finns hos Hands-on Science). Arduino bygger på öppen källkod och det finns massor av sökträffar, både filmer och lektionsplaneringar.

Efter en ”swedish fika”som användes till att klämma och känna på robotar och utvecklingskort tog You++ vid och berättade om idéen bakom sin webbresurs och hur det fungerar. Det verkar oerhört spännande men kostar så klart en slant. Personligen känner jag inget behov av detta just nu, men det är bra att det finns Det är inte blockprogrammering som i Scratch utan är programmering i text, att knacka kod helt enkelt.

Vi fick en blänkare om vad som händer med styrdokumenten i vår. Förslagen kommer den siste mars och man vill ha in åsikter och synpunkter från så många som möjligt.

Till sist hade vi en diskussion kring digital kompetens, datalogiskt tänkande och programmering. Vad är vad? Måste detta arbete inbegripa datorer?


Lämna en kommentar

Energi och samtal

Idag hade jag planerat för festligheter för att officiellt ”inviga”mitt klassrum. Verksamheten pågår ju varje dag, men jag ville på något sätt markera förvandlingen från ”vanligt” klassrum till matematik- och språkverkstad. Under skoldagen var eleverna inbjudna årskursvis. I morse funderade jag ett varv till på vad jag gett mig in på – 43 förskoleklasselever på samma gång i mitt 50 kvm stora rum? Hur skulle det gå? Var instruktionerna tillräckligt tydliga? Skulle det bli konflikter? Nåväl- det var ju alldeles försent att ångra sig så det var bara att köra. Jag mötte i dörren och hälsade välkomna utanför klassrummet.

”Välkomna hit. I detta rum arbetar vi alltid tillsammans för att lära oss mer matematik och svenska. När vi arbetar tillsammans är det viktigaste att vi lyssnar på varandra.”

Jag skickade in 5-6 elever i taget, så många som skulle arbeta tillsammans på varje station. Vi var gott om vuxna så de första 4 grupperna fick en pedagog med sig som kunde stötta upp starten och läsa instruktionerna. Vips var alla inne. Alla arbetade fokuserat med uppgifterna och var engagerade. Energin i rummet steg och ljudnivån med den. Men det var absolut arbetsro. En elev tyckte att hen inte var med i någon grupp. Men det löste sig på ett kick och plötsligt kunde vi vuxna fotografera och förbereda fikan. Alla elever fick en lussebulle, två pepparkakor och en mugg med smaksatt bubbelvatten. Vi tackade varandra, städade och ca 40 minuter efter ankomst gick 43 glada elever och flera glada vuxna tillbaks till sina vanliga arbetsplatser. Detta upprepades med de andra årskurserna, med en skillnad. Tvåorna och treorna hann testa på flera uppgifter eftersom de kom igång snabbare, mest troligt på grund av att de kunde läsa instruktionerna själva. Vilken fantastisk dag det har varit på Dalhemsskolan.

På eftermiddagen hade jag bjudit in andra pedagoger. Dels från vår egen skola men även från andra skolor i kommunen som jag visste var nyfikna på arbetet jag och eleverna gör. det blev en härlig eftermiddag med både pedagogiska och organisatoriska diskussioner, utbyte av tips, idéer, material och planer på samarbete med elever skolorna emellan. Spännande saker kan ha startat.

Nu är jag trött men ändå påfylld. Påfylld av glädje och tacksamhet för att få stå med dessa härliga elever i deras lärande. Påfylld av möten med pedagoger som brinner för samma saker som jag gör – lärande. Aktivt, gemensamt, hållbart, undersökande, utmanande, glädjefyllt och språkbaserat lärande.