Att lära för livet

Education is the most powerful way to change the world – Nelson Mandela


Lämna en kommentar

Språkfokus i NO

Arbetsområdet i NO i min fjärdeklass just nu är skogen. Jag har valt att använda vårt läromedel Koll på NO som stöd och textbank i arbetet. Aktivitetsboken använder jag dock inte till eleverna. Jag tittar på vilka uppgifter det finns men gör om dem om jag använder dem alls. Jag arbetar med texten på många olika sätt, orden mycket medvetet och därefter med sambanden. Eleverna måste ha ett språk att tala med om de ska kunna tala om fenomen som näringskedja, ekosystem eller nedbrytning.

Tyvärr blev inte planeringen optimal, för helst skulle jag vilja börja I skogen. Med en härlig gemensam upplevelse som vi hela tiden kan återvända till i tanken och med materialinsamling som vi sedan kan använda i klassrummet. Detta får i stället bli mitt i där vi visar det vi pratat om, sett film om, läst om och delat upplevelser kring.

Igår var det dags att arbeta med 48 olika arter som jag valt ut. Eleverna bör kunna minst 20 redan (igelkott. spindel, ekorre, gran och tall med flera).

Det första vi göra är att klippa ut alla artnamnen. Uppgiften är att sortera dem enligt en regel som du och bänkkompisen kommer överens om. För att få igång ger jag förslag på att de kan göra som vi tidigare arbetat med geometriska former i matte – färg eller utseende, eller varför inte begynnelsebokstav.skogens arter
Det visar sig att de flesta väljer begynnelsebokstav. Någon tittade på om arten kunde flyga men kom inte så långt. En annan grupp valde att fokusera på vilka som finns i skogen. Det var inte heller en framkomlig väg eftersom alla finns i skogen.

Nästa uppgift är att sortera på ett mera vetenskapligt sätt. För ingen trodde på att björk och björn hörde i hop eller kantarell och kungsörn om vi ska titta på hur naturen fungerar. Nu kom begrepp som svamp, växter, djur och insekter fram. Någon valde att sortera efter antalet ben. Nu dök ett annat problem upp. Vad är en talgoxe? En ekoxe? Är de lika varann? Björnbär och blåbär är bär båda, det visste eleverna. Vi får undersöka. Jag ber eleverna ta fram lapparna med blåbär och björnbär, lodjur och rådjur, ekoxe och talgoxe. De får i uppgift att bildgoogla dessa och jämföra dem. Resultatet var verkligen överraskande. Nu diskuterades det minsann. Hur har de fått dessa namn? Hur ser en ”vanlig” oxe ut? Vad är en ormbunke? Har den med orm att göra? Fladdermus är ju ingen mus, varför heter den mus?

Dessa enkla sorteringsövningar ger oss väldigt många och goda diskussioner kring ord, betydelser och begrepp. En aspekt som jag inte tog upp denna gång var att ta reda på vad arten heter på elevernas modersmål. Min erfarenhet är att det inte är en framkomlig väg när vi enbart talar om svenska arter.

Nu är eleverna mycket motiverade att ta reda på hur de arter de inte känner till ser ut och jag ger dem länken till den Quizlet jag byggt upp. De tränar med flashcards först. Sedan learn, write eller spell. Match och Gravity får de testa hemma och live-läget är det test de ska klara på fredag. De kan köra hur många live som helst om de får bestämma.  Om ni inte har provat så rekommenderar jag att ni gör det. Ett test som är ett  verkligt tillfälle att samarbeta och språkutveckla varann!

Quizlet om skogens arter: https://quizlet.com/_57vg3e

Instruktionsfilm om quizlet live:

https://www.youtube.com/watch?v=q64qTBfK0iE&w=560&h=315

Annonser


Lämna en kommentar

Utforskande språkutveckling

Terminen är ny. Det är nya kollegor på skolan, nya och gamla elever. Rutiner sätts. Arbetssätt ska tränas in och hela tiden ska språkutvecklingen vara i fokus. På vår skola använder vi lärmodulen Från vardagsspråk till ämnesspråk. Första träffen var igår och vi skulle ha läst första texten. Jag som i många år arbetat med genrepedagogik på olika sätt i matematik fick nya tankar av läsningen på hur jag skulle kunna arbeta. Framförallt var det följande citat som satte igång min hjärna

”Hur skulle du kunna förklara detta för din lillebror?”, ”Hur skulle du kunna beskriva detta såsom en expert skulle göra?”

– del 1 från Nygård Larsson, 2011

Vi använder mycket så kallade flippar i vår planering. Eleverna får tillgång till kommande veckas planering på helgen (helst på fredagen, men det är inte alltid vi hinner eller orkar det).Planeringen är grunden för allt vårt arbete under veckan. I planeringen finns filmer till allt innehåll. På måndag morgon har alla elever i vår klass (en årskurs 4) till uppgift att välja ett mål de vill fokusera på extra under veckan och titta på de filmer de hinner eller är intresserade av. Ibland kan de få i läxa att visa någon film hemma.

Skärmavbild 2018-09-06 kl. 19.21.41

Tanken som väcktes igår var att eleverna själva ska göra flippar, fast det blir mer som redovisningar. Min tanke var att de på så sätt skulle tvingas använda ett mer specifikt matematiskt språk och kunna dela med sig av sina kunskaper till andra elever i vårt avlånga land och på så sätt få en verklig mottagare. Jag kastar mig ofta ut i nya projekt – på gott ont. Denna gång visade det sig redan innan filmerna är klara vara en klar vinst.

Eleverna fick 4 olika områden och delades in i 4 grupper.

  1. Subtraktionsupställning utan lån – att förklara för yngre elever/syskon
  2. Subtraktionsuppställning med lån – att förklara för äldre elever/syskon
  3. Begreppen multiplikation, faktor och produkt
  4. Begreppen division, täljare, nämnare och kvot

Arbetsgången var att

  1. titta på flera filmer som presenterar innehållet
  2. samla ord som vi behöver i filmen
  3. planera filmen
  4. öva
  5. filma

img_2289.jpg

Flera grupper hann så långt att de började öva redan på första passet. Jag hade fått i uppgift att föra dubbellogg under lektionen men det r jag usel på. Däremot är jag bra på att ta bilder, instagramma och blogga. Så på det sättet reflekterar jag nu.

Reflektioner efter första lektionen:

Eleverna visste omedelbart vad som krävdes av dem för att göra flippa. Det berättar för mig att de sett de flippar vi använder och väl förtegna med formatet.

Eleverna tittade mera kritiskt på flipparna när de skulle göra en egen. En av filmerna påstod att term gånger term är lika med produkt.

img_2294.jpg

Eleverna fick tänka efter vilka tal de skulle använda för att visa subtraktion utan respektive med lån. Här vänder vi på resonemanget på ett väldigt intressant sätt. När diskuterar vi vilka tal som ska användas? Vi lärare väljer uppgifterna – eleverna räknar. Jag tänker ta med mig denna tanke och be eleverna välja ut tal i framtiden till prov och redovisningsuppgifter, till våra exit tickets och annat. Vilka tal ska vi använda för att visa denna färdighet? Superspännade fråga.

 

Så – jag har vunnit redan på att testa en ny idé – innan filmerna ens är klara. Att utforska tillsammans med eleverna är det viktigaste och lärorikaste jag kan göra i min praktik.


Lämna en kommentar

Att utveckla undervisningen inifrån

Vi är mitt i ett tufft utvecklingsarbete. För tufft är det. Vi ingår i Samverkan för bästa skola. En höjd kvalitet på undervisningen och högre måluppfyllelse är slutmålet. Just nu fokuserar vi på att nå samsyn kring formativt förhållningssätt, BFL, formativ undervisning, formativ bedömning eller vad vi nu ska kalla det. Det är problematiserade begrepp allihopa och det är ivriga diskussioner som leds av våra coacher från Skolcoacherna. Diskussionerna varvas med individuella mål och reflektion kring vår egen vardagspraktik.

Mitt individuella mål är att öka elevaktiviteten under mina lektioner. Vi vet att aktiva elever lär sig mer. Ganska logiskt egentligen. Hur ofta säger vi att eleverna ska vänta på sin tur, lyssna, eller bara vänta? Ja, det måste de också lära sig. MEN – det vi tränar på blir vi bättre på. Så sagt och gjort. Jag började titta på vad eleverna gör under en dag och vad de skulle kunna göra mera aktivt för att lärandet ska öka. Eleverna jag undervisar går i årskurs 3 och jag kom in i klassens arbete efter höstlovet. De har arbetat mycket målmedvetet med verktygen läsa, skriva och räkna i klassen. En av de saker de haft är att ha gemensam läsning med efterarbete i grupper med stöd av läsfixarna. Jag valde att bygga vidare på denna struktur men för att öka elevaktiviteten får eleverna nu läsa i par.  Jag läste på om lär-par och gav metoden namnet läs-par. Temat har jag kallat läsmagi och det kan du läsa mer om på 4U:s blogg.

4U

Vad har det då lett till – en vecka in i arbetet? Jo, eleverna är trötta, mycket trötta. Arbetet har gått till så att 20 minuter avsätts till växelvis läsning i den bok paret valt tillsammans. Eleverna har frågor med sig in i läsningen som ska besvaras skriftligt efteråt i vår lärportal. Den elev som lyssnar ska dessutom samla ord som hen reagerar på, knasiga, svåra, tråkiga eller nya. Alla elever skriver efter läsningen, men med olika stöttning. Jag har nått två delmål – att förflytta ansträngningen från mig till eleverna samt att lägga grunden för att de söker hjälp hos varandra i första i hand. Mitt jobb är att organisera för lärande och att finnas till hands men det är eleverna som ska göra jobbet!

IMG_0222IMG_0220IMG_0885

 


Lämna en kommentar

UR-programmen är här!

Nu kan ni se UR-programmen som vi spelade in under tre intensiva dagar för ett år sedan. Tre dagars filmande gör att jag inte hade ett enda minne av vad jag hade sagt eller gjort. Jag nöjd med vad UR valt att klippa ihop, de har förstått min grundtanke.

Eleverna har sett programmet och häpnat över hur de växt på ett år.

Se gärna hela serien ”Från vardagssnack till skolspråk” och låt er inspireras av hur duktiga pedagoger och hur mycket språkutvecklande undervisning kan vara!

Här kan ni se det långa programmet: Från vardagssnack till skolspråk – att se mönster och strukturer

Här är länken till reportaget om oss på Dalhemsskolan: Språket i ämnet del 4


Lämna en kommentar

Framgång ska lyftas!

Jag gillar att arbeta med framgångsfaktorer. Eleverna får ofta veta vad de har gjort som har lyckats och att de ska göra mer av det. Jag gillar att göra detsamma med lärarkandidater och till och med med mig själv. Det är ju väldigt ”osvenskt” – i alla fall sägs det så – att berömma sig själv. Jag skulle vilja att det blir mer ”svenskt” att få tala om vad vi lyckas med utan att få höra ”att eget beröm luktar illa”. Det är nämligen belagt att vår hjärna fungerar så att den vill göra mer av det som fungerar. Enkelt, inte sant?

Idag har jag gjort något som jag vill göra mer av. Jag har en elev med stora svårigheter. Det är svårigheter av neuropsykiatrisk art som hindrar hen att lära sig, att göra saker en gång till för att det ska bli bättre, att hålla ut, bryta ner eller att stanna vid en uppgift en längre tid med mera.

Tidigare hade eleven först arbetat med Creaza med bilder för att hitta på sin berättelse och sedan skrivit följande text:

Zara pelle har röd tröja zara pelle har blåa byxor zara pelle har gröna strumpor zara peller har har bruna skor. Efter skolan skulle Pelle ha en tjejkompis med sig hem. På vägen hem trillade Pelle och slog sitt huvud på cykelvägen. Zara ringde 112 och ambulansen kom och hämtade honom.
Han fick åka till Sjukhuset. Han fick vara hemma några dagar och sen fick han gå till skolan igen.

Elevens text var klar. Slut. Inte jobba med den mer. Finito. Men idag öppnade sig ett fönster. Jag var ensam med eleven och jag kunde helt fokusera på elevens behov. Med lock och pock, humor, utmaningar, lek och allvar kunde jag få eleven att faktiskt utveckla och rätta sin text. Resultatet lät inte vänta på sig:

   Zara och Pelle har röd tröja. Zara  och Pelle har blåa byxor. Zara och Pelle  har gröna  strumpor. Zara och Pelle har har bruna  skor. Efter skolan skulle Pelle ha en tjejkompis med sig hem. På vägen hem åkte han på en skateboard och då trillade Pelle och slog sitt huvud på cykelvägen. Det kom blod och han fick hjärnskakning. Pelle blev ledsen.  När Zara ringde 112  fick hon berätta vad som har hänt och ambulansen kom snabbt och hämtade honom. Han fick åka till Sjukhuset.  Doktorn sa till Pelle att han ska sy sitt huvud. Doktorn ringde Pelles mamma och pappa dom kom och tittade på Pelles huvud doktorn sa att han fick inte gå till skolan på några dagar.Han fick vara hemma några dagar och sen fick han gå till skolan igen.

Att låta varje elev utvecklas efter sin fulla potential ligger i vårt uppdrag. Det är svårt. Olika svårt. Ibland oerhört svårt. Men det går om vi försöker. Vi måste skapa tillfällen för det. En utmaning. Ett lärtillfälle. Och glädjen som kommer när vi lyckas – den är helt oslagbar!

Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter.

Lgr 11 s 10


Lämna en kommentar

Genrepedagogik i praktiken

Jag har gått kurser, jag har läst böcker, jag har haft åsikter och gett respons om andras arbete i genre Men nu är det min tur att undervisa eleverna i skrivande. Det är lite läskigt eftersom jag förväntas veta men aldrig har gjort. Men jag ser det som ett lärtillfälle för mig. Jag gjorde en lärande matris i helgen och fick fantastisk respons på den i facebook-gruppen Kollegialt skapande av lärande matriser.

Planeringen är alltså klar med en röd tråd från planering till bedömning – i alla fall inne i mitt huvud. I morgon får vi se om det håller när jag ska presentera det för eleverna.

cirkelmodellen

Vi har sett föreställningen Robinsons resa på Helsingborgs stadsteater som en start på skrivuppgiften. Eftersom jag vet att eleverna är bekanta med genren narrativ text hoppar vi denna gång direkt till att skriva en individuell text. På vägen har eleverna följande stöttande strukturer:

  1. uppgiftrobinsonsresa uppgiften som knyter an till föreställningen och de upplevelser vi hade tillsammans på teatern
  2. planeradintext planeringsunderlag för texten
  3. matrisrobinsonsresa lärandematrisen – som är samma som bedömningsmatrisen
  4. geochtarespons responsunderlaget

Vi tar också tillfället i at att lära oss verktyget InToWords – ett tillägg till Google Dokument med talsyntes, stavningshjälp och ordförslag. Alla ska använda det i början. Verktyget kan vara bra för dem i engelska, franska, spanska eller tyska i framtiden.

Parallellt med arbetet fortsätter vi att läsa skönlitteratur. Eleverna får i uppgift att skriva ner ovanligt bra formuleringar när de läser, till exempel bra personbeskrivningar, miljöbeskrivningar, dialoger, ord som förstärker en känsla – rädsla, kärlek eller oro.

Ja, nu kan jag inte förbereda mig mer utan nu kör vi!