Att lära för livet

Education is the most powerful way to change the world – Nelson Mandela


Lämna en kommentar

Språkfokus i NO

Arbetsområdet i NO i min fjärdeklass just nu är skogen. Jag har valt att använda vårt läromedel Koll på NO som stöd och textbank i arbetet. Aktivitetsboken använder jag dock inte till eleverna. Jag tittar på vilka uppgifter det finns men gör om dem om jag använder dem alls. Jag arbetar med texten på många olika sätt, orden mycket medvetet och därefter med sambanden. Eleverna måste ha ett språk att tala med om de ska kunna tala om fenomen som näringskedja, ekosystem eller nedbrytning.

Tyvärr blev inte planeringen optimal, för helst skulle jag vilja börja I skogen. Med en härlig gemensam upplevelse som vi hela tiden kan återvända till i tanken och med materialinsamling som vi sedan kan använda i klassrummet. Detta får i stället bli mitt i där vi visar det vi pratat om, sett film om, läst om och delat upplevelser kring.

Igår var det dags att arbeta med 48 olika arter som jag valt ut. Eleverna bör kunna minst 20 redan (igelkott. spindel, ekorre, gran och tall med flera).

Det första vi göra är att klippa ut alla artnamnen. Uppgiften är att sortera dem enligt en regel som du och bänkkompisen kommer överens om. För att få igång ger jag förslag på att de kan göra som vi tidigare arbetat med geometriska former i matte – färg eller utseende, eller varför inte begynnelsebokstav.skogens arter
Det visar sig att de flesta väljer begynnelsebokstav. Någon tittade på om arten kunde flyga men kom inte så långt. En annan grupp valde att fokusera på vilka som finns i skogen. Det var inte heller en framkomlig väg eftersom alla finns i skogen.

Nästa uppgift är att sortera på ett mera vetenskapligt sätt. För ingen trodde på att björk och björn hörde i hop eller kantarell och kungsörn om vi ska titta på hur naturen fungerar. Nu kom begrepp som svamp, växter, djur och insekter fram. Någon valde att sortera efter antalet ben. Nu dök ett annat problem upp. Vad är en talgoxe? En ekoxe? Är de lika varann? Björnbär och blåbär är bär båda, det visste eleverna. Vi får undersöka. Jag ber eleverna ta fram lapparna med blåbär och björnbär, lodjur och rådjur, ekoxe och talgoxe. De får i uppgift att bildgoogla dessa och jämföra dem. Resultatet var verkligen överraskande. Nu diskuterades det minsann. Hur har de fått dessa namn? Hur ser en ”vanlig” oxe ut? Vad är en ormbunke? Har den med orm att göra? Fladdermus är ju ingen mus, varför heter den mus?

Dessa enkla sorteringsövningar ger oss väldigt många och goda diskussioner kring ord, betydelser och begrepp. En aspekt som jag inte tog upp denna gång var att ta reda på vad arten heter på elevernas modersmål. Min erfarenhet är att det inte är en framkomlig väg när vi enbart talar om svenska arter.

Nu är eleverna mycket motiverade att ta reda på hur de arter de inte känner till ser ut och jag ger dem länken till den Quizlet jag byggt upp. De tränar med flashcards först. Sedan learn, write eller spell. Match och Gravity får de testa hemma och live-läget är det test de ska klara på fredag. De kan köra hur många live som helst om de får bestämma.  Om ni inte har provat så rekommenderar jag att ni gör det. Ett test som är ett  verkligt tillfälle att samarbeta och språkutveckla varann!

Quizlet om skogens arter: https://quizlet.com/_57vg3e

Instruktionsfilm om quizlet live:

https://www.youtube.com/watch?v=q64qTBfK0iE&w=560&h=315

Annonser


Lämna en kommentar

Flippa på lågstadiet – när, var hur vi gör!

I går kväll kom två intressanta frågor till mig i Facebook-gruppen flippa klassrummet. Det är inga korta svar på de frågorna så jag svarar med ett blogginlägg i stället.

Skärmavbild 2015-05-31 kl. 06.55.06

Våra elever ska sluta årskurs 2 nu och jag vill först berätta hur en vanlig vecka ser ut hos oss.

På helgen gör vi lärare en gemensam planering för veckan. Planeringen finns i skolportalen, den är gemensam för klassen och det är ett multimodalt gränssnitt där vi kan lägga till länkar, filmer, uppgifter, texter, ljudfiler…. precis vad vi vill.

Skärmavbild 2015-05-31 kl. 07.21.14Vi märker att flera elever går in och tittar på planeringen redan på helgen. De pratar om det när vi visar planering på måndagsmorgonen och visar sina kamrater när vi har öppet klassrum. Eftersom vi arbetar digitalt med digitala läxor har vi valt att öppna klassrummet 15 minuter innann det ringer in varje dag och en timma efter skolans slut på tisdagar. Många av våra elever har inte bestämmande rätt över internet hemma. En del har bara pappas smartphone att tillgå och det blir lite litet i formatet.

Vi mårker att föräldrarna är inne och tittar om vi glömt ta bort någon gammal läxa, det är något som är oklart eller fel. Vi har under våren arbetat med de berättelser som judendom, kristendom och islam hr gemensamma, dvs berättelserna i gamla testamentet. VI har använt oss av gamla, men underbara filmer på Youtube, Hanna Barberas serie Bibelns äventyr. Och som föräldrarna har engagerat sig. Skapelseberättelsen engagerade otroligt mycket. Vi har i biblisk tradition fått höra att ormen lurar Eva som i sin tur lurar Adam. I muslimsk tradition är det båda som luras. Lika mycket skuld vilar på båda parter.

Alla filmer, ljudklipp och instruktioner finns tillgängliga för elever och föräldrar. På instruktioner och faktatexter finns även länkar till wikipedia med nyckelord (expertord, ämnesspecifika ord) där vi visat både elever och föräldrar hur de kan byta språk och på så sätt få faktasidor på arabiska, engelska eller serbiska som de kan läsa och lära sig om det vi gör i skolan. NAturligtvis visas allt material för eleverna även i undervisningen.

Nu kommer vi till den stora frågan, ger det någon effekt? Eftersom vi inte gjort någon vetenskaplig studie på detta och inte haft någon kontrollgrupp kan vi bara berätta vilka upplevelser och erfarenheter vi gjort.

  • Vi mårker ett stort intresse för temat vi arbetar med hos både föräldrar och elever
  • Vi märker att syskon kommer och frågar efter länkar till spel och filmer
  • Vi märker att eleverna diskuterar skolarbete på måndagsmorgonen innan de börjat skolan
  • Vi märker att elever som inte har tillgång till digitla verktyg eller internet hemma vill stanna inne på raster för att titta/göra
  • Vi märker att eleverna visar faktafilmer hemma och pratar med sina föräldrar, både före och efter att vi tar upp det i undervisningen – förförståelse och reflektioner sker alltså även med föräldrarna och på modersmålet
  • Vi upplever att studiehandledarna som arbetar inne i klassen använder materialet som finns tillgängligt för alla som är involverade i klassen
  • Vi märker att föräldrar frågar på innehåll och sammanhang i synnerhet i SO och NO

Det finns en del till i vårt digitala klassrum, och det är bloggen http://arbetslagvit.se där vi nästan uteslutande publicerar elevers arbeten, vad och hur vi gjort och vad vi lärt oss. Det är inte en plats för förarbete utan en plats för resultaten, en slags dagbok eller loggbok. Här märker vi att om vi gjort något eleverna vill visa hemma kan vi inte snabbt nog få upp det på bloggen. Helst ska det ligga där innan de går hem.

Funkar – Funkar ej – Saknas:

  • Jag ska bli snabbare att publicera på bloggen, kanske till och med eleverna ska involveras ännu mera nästa år och själva få göra det? Några elever får i uppdrag varje dag att skriva och visa vad vi gjort och lärt under dagen? Alla kan bidra med innehåll men två eller tre elever publicerar med mig innan de går hem?
  • Eftersom bloggen är så mycket lättare att nå än skolportalen ska det kanske finnas en flipp-avdelning på bloggen där det finns previews som lockar in föräldarar och elever på skolportalen?
  • Göra fler instruktions- och begreppsfilmer till exempel som serier eller animationer, de blir populära

För att svara på dina frågor Sara: Ja, vi har preview clubs ibland innan de slutar någon dag innan materialet ska behandlas, men mest på öppet klassrum. Vi uppmanar eleverna att kolla om det kommit något nytt på bloggen eller planeringen när de är där. Och ja, vi märker stora effekter på diskussionen, intresset och responsen från både elever, föräldrar och kollegor.

Slutsats:

Flippa mera. Från början. Varför inte redan på förskolan så föräldrarnas intresse väcks för det barnen lär om?


Lämna en kommentar

MaNV-bienette i Malmö 3/14/15 (Pi-dagen)

På självaste Pi-dagen fick jag möjlighet att tillsammans med ca 600 andra matte- och naturintresserade pedagoger befinna mig på Malmö Högskola och delta i MaNV-bienetten 2015. Här kommer lite tankar och annat som jag gärna vill dela med er och spara för egen del.

Inledningsanförande, Peter Nyström, NCM

Peter säger många kloka saker. Det är vi pedagoger som gör skillnad och NCM (Nationellt Centrum för Matematik www.ncm.gu.se) finns till för att stödja oss. NCM kan inte allt men de vad många kan. Vi är alltid välkomna, digitalt på webben och fysiskt i de nya lokalerna i Göteborg. Mattetalanger är en ny webresurs för elever som upplever matematiken för lätt. NCM:s stora bibliotek kommer att ingå i Göteborgs universistets ämnesbibliotek och blir därmed tillgängliga för fjärrlån. NCM är med och driver matemtiklyftet och tar nu fram en modul för IKT inom matematiken. NCM:s seminarieserie kommer att bli mer tillgängliga för alla på webben, man arbetar med tekniken.

Inledninganförande, Ann-Marie Pendrill, NRCF

Här får vi tips på en mängd facebookgrupper som är bra att vara med i om man undervisar i NO-ämnen eller teknik. Bland annat Lekplatsfysik, NO i grundskolan, NRCF (Nationellt Resurscentrum för fysik, www.fysik.org) Det visar sig att det är Einstins födelsedag 14/3. 2015 är av UNESCO utsett till ett internationellt år för ljus och ljusbaserade teknologier. www.ljus2015.se Spännande. Mina hjärnceller för fysik kittlas!

Bedömningsstöd i matematik, Katarina Kjellström, PRIM-gruppen

skolverkets sida kan vi hämta bedömningsstöd i matematik. Jag gick hit för att jag inte riktigt hittat in i materialet än. Jag har tittat på det många gånger men som sagt inte riktigt förstått. Det är ett omfattaden material som är tänkt som stöd till oss lärare. Jag hoppas kunna hitta in i materialet med hjälp av Katarinas tips

IMG_0127

Lässtrategier i matematiken, Cecilia Segerby Malmö Högskola

Jag hörde Cecilia på Bienetten 2013 och hennes idé på att forska kring hur skrivande i matematik påverkar elevernas lärande fångade mig direkt. Jag har alltid sett matematiken som ett eget språk som är lite som andra- eller tredjespråksinlärning. språk lär vi ju oss bäst genom att lyssna, tala, läsa och skriva så naturligtvis ska vi skriva i matematik. Detta är också Cecilias tes. För att tränga djupare in i matteböckernas faktadelar och förstå uppgifterna i böckerna bättre har Cecilia använt Läsfixarna, en modell från www.enlasandeklass.se som bygger på RT (Reciprocal Teaching), TSI (Transactional Strategies Instruction) och QtA (Questioning the Author). En uppseendeväckandeupptäckt som Cecilia gjort är att det högpresterande eleverna vet att de kan få hjälp av rubrikerna i matteboken, och det har de listat ut själva. De vet det i andra ämnen men inte att samma sak gäller i matematik. Det borde vara ganska enkelt fixat.

Mer om programmet, andra programpunkter mm hittar ni här http://mah.se/fakulteter-och-omraden/ls/Institutioner/Natur-miljo-samhalle-NMS/Dokumentation-fran-matematikbiennalen-2008/ Här kommer också föreläsarnas presentationer mm att komma. I mott twitterflöde (@ses1549 #manv2015) hittar ni mina tankar och reflektioner.

 


Lämna en kommentar

#skolstart

Nu börjar det! I morgon är första arbetsdagen men redan idag har jag och min kollega träffats och börjat dra upp planeringen inför läsåret. Läsåret med årskurs 2. Vi ska arbeta med länder. Ett arbetsområde som räcker hela läsåret och hela jorden runt! Det kommer att bli amazing. Helt fantastiskt bra. Med Lgr11 i ena handen och Google Apps for Education i andra drar vi igång med buller och bång. Roligt inspirerande och utmanade. Redan. Mer info kommer här efterhand.

2014-06-16 19.39.02

Nu ska sommarlovet först njutas en sista kväll med mannen, fantastiskt väder och god mat i vårt vackra Helsingborg. Bilden är från en av de första sommarlovsdagarna och jag misstänker att det blir minst lika vackert ikväll!


7 kommentarer

På begäran: #flipsv och #GAFE för yngre elever i samarbete med @SwensonAnna Lånat struktur av @Askeback

Vi hade en planerad hangout idag, @sarabruun3, jag och ett helt gäng som hänger på twitter och ventilerar, planerar, delar och delar och delar. Till mångas glädje. Frågan kom hur vi i de yngre åren använder Google Apps for Education – förkortat GAFE. Vad gör vi? Vilken nytta har vi av de olika funktionerna? Varför ska man ha det? I samma veva fick jag veta av @edwardjensinger att #GAFE är gratis! Vilket jättesteg delakulturen tagit i Sverige med #enläsandeklass och #GAFE bara det senaste läsåret. I Helsingborg är vi inte igång än, men i augusti ska vi starta. Vi har ändå använt googles verktyg för att underlätta arbetet. I #GAFE blir tryggheten större eftersom Google inte använder sökningar, material mm till sin stordata-insamling. Dessutom får vi grupper och strukturer med olika roller klara från IT-avdelningen vilket är en stor tidsvinst när man startar upp.

@Askeback bloggade om 10 anledningar att använda Google och det är en bra början. Här kommer min topp- 5 som är anpassad efter den etta jag och min kollega arbetar i. Eftersom de är så unga har vi skapat ett klasskonto. Eleverna har på hela läsåret inte behövt använda lösneordet än.Vi vuxna har loggat in när det har behövts.

        1. En plats att samla dokument och arbeten från olika appar i iPaden. Skolstil, paper53, notability, foton och filmer kan alla exporteras till Google Drive. Där har vi samlat elevernas arbeten i deras egen mapp. Sedan kan de användas i fronter eller unikum, skrivas ut eller fogas in i andra arbeten. I iPaden är de oftast bara tillgängliga för den app de skapats i.
        2. Dela texter som eleverna ska läsa eller träna på. Se läxexemplet nedan.
        3. Google-formulär är ett fantastiskt verktyg för att samla in elevers kunskaper, tankar eller låta föräldrar markera vilka tider de kan komma på utvecklingssamtal. Enkelt att skapa formulär med ”Skriv till en bild” eller ”Berätta vad du kan om..” Alla resultat samlas i ett kalkylark och kan överskådligt och enkelt sammanställas, bedömmas eller användas på annat sätt. Detta har vi använt mycket och fler och fler användningsområden kommer hela tiden. Enkelt, smidigt och smart.  Här är ett exempel på självbedömning. Givetvis har eleverna som behövt det fått hjälp att läsa. Formuläret:

          Screenshot 2014-06-08 20.59.13
          Sammanställningen:

          Screenshot 2014-06-08 21.00.45
        4. Skapa en blogg. Vi gjorde en blogg om arbetet och lärandet kring fjärilarnas liv. Tog inte ens ett par minuter att sätta upp. Det är enkelt att skapa nya inlägg, dela och lägga in elevernas arbeten. Extra stolta är vi över funktionen med ordlistan.
        5. Skriva gemensamma dokument är en funktion som vi pedagoger använt oss flitigt av. När vi varit på olika ställen, hemma eller i skolan har vi kunnat samplanera effektivt och skriva en gemensam lapp hem, en planering eller jobbat med bedömningar.
      1. Samla Youtubeklipp till spellistor, dela i bloggen och visa på lektioner. Hur enkelt som helst att skapa spellistor med youtubeklipp från flera användare som man sedan kan visa eleverna, skicka vidare till föräldrarna och bädda in på bloggen, i Unikum, Fronter mm Det finns två exempel jag använt här:
        Detta är ett bra sätt att samla klipp för att flippa klassrummet. Vi har inte flippat med läxor eftersom eleverna är så unga och de har inte makten över internet hemma. För att skapa förförståelse och möjlighet till repetition har vi flippat i klassrummet. Det sista vi gör på dagen är att visa ett klipp om vad vi ska göra i morgon, vad läxan innehåller eller ett klipp de kan gå tillbaks till när de vill repetera något. Givetvis är klippen tillgängliga för dem som vill och kan se dem hemma. Det blev succé när vi började lägga ut filmer mm på Fronter i veckans planering. Fler och fler elever gick in och tittade på planeringarna och klippen redan på helgen innan och vips visste de en hel del om vad vi skulle lära oss i skolan kommande vecka. Stora vinster bara av den lilla åtgärden. Vi tittar så klart gemensamt på måndagsmorgonen då vi planerar veckan och ändrar sådant som eleverna påpekar! Det kan se ut så här:

Svenska:

Läs din faktatext varje dag – flera gånger
Texten finns här:

https://docs.google.com/document/d/1q24w0hD9Ulj9ZHyQiSYTPA6B5cmyOxTAyq0SDfpnqh8/edit

Matte: 

Se filmen om läxan här: Matteläxa repetition addition
Repetera addition på

http://www.mattemastaren.se/?book=1&id=5
du ska klara dig under 100 sekunder

Det finns många, många fler användningsområden. Jag hoppas alla som skulle vara med på hangouten och alla andra som läser och tänker delar med sig här i kommentarsfältet så vi kan samla ännu fler tips och idéer.

Dela, dela, dela….

/Susanne