Att lära för livet

Education is the most powerful way to change the world – Nelson Mandela


Lämna en kommentar

Utforskande språkutveckling

Terminen är ny. Det är nya kollegor på skolan, nya och gamla elever. Rutiner sätts. Arbetssätt ska tränas in och hela tiden ska språkutvecklingen vara i fokus. På vår skola använder vi lärmodulen Från vardagsspråk till ämnesspråk. Första träffen var igår och vi skulle ha läst första texten. Jag som i många år arbetat med genrepedagogik på olika sätt i matematik fick nya tankar av läsningen på hur jag skulle kunna arbeta. Framförallt var det följande citat som satte igång min hjärna

”Hur skulle du kunna förklara detta för din lillebror?”, ”Hur skulle du kunna beskriva detta såsom en expert skulle göra?”

– del 1 från Nygård Larsson, 2011

Vi använder mycket så kallade flippar i vår planering. Eleverna får tillgång till kommande veckas planering på helgen (helst på fredagen, men det är inte alltid vi hinner eller orkar det).Planeringen är grunden för allt vårt arbete under veckan. I planeringen finns filmer till allt innehåll. På måndag morgon har alla elever i vår klass (en årskurs 4) till uppgift att välja ett mål de vill fokusera på extra under veckan och titta på de filmer de hinner eller är intresserade av. Ibland kan de få i läxa att visa någon film hemma.

Skärmavbild 2018-09-06 kl. 19.21.41

Tanken som väcktes igår var att eleverna själva ska göra flippar, fast det blir mer som redovisningar. Min tanke var att de på så sätt skulle tvingas använda ett mer specifikt matematiskt språk och kunna dela med sig av sina kunskaper till andra elever i vårt avlånga land och på så sätt få en verklig mottagare. Jag kastar mig ofta ut i nya projekt – på gott ont. Denna gång visade det sig redan innan filmerna är klara vara en klar vinst.

Eleverna fick 4 olika områden och delades in i 4 grupper.

  1. Subtraktionsupställning utan lån – att förklara för yngre elever/syskon
  2. Subtraktionsuppställning med lån – att förklara för äldre elever/syskon
  3. Begreppen multiplikation, faktor och produkt
  4. Begreppen division, täljare, nämnare och kvot

Arbetsgången var att

  1. titta på flera filmer som presenterar innehållet
  2. samla ord som vi behöver i filmen
  3. planera filmen
  4. öva
  5. filma

img_2289.jpg

Flera grupper hann så långt att de började öva redan på första passet. Jag hade fått i uppgift att föra dubbellogg under lektionen men det r jag usel på. Däremot är jag bra på att ta bilder, instagramma och blogga. Så på det sättet reflekterar jag nu.

Reflektioner efter första lektionen:

Eleverna visste omedelbart vad som krävdes av dem för att göra flippa. Det berättar för mig att de sett de flippar vi använder och väl förtegna med formatet.

Eleverna tittade mera kritiskt på flipparna när de skulle göra en egen. En av filmerna påstod att term gånger term är lika med produkt.

img_2294.jpg

Eleverna fick tänka efter vilka tal de skulle använda för att visa subtraktion utan respektive med lån. Här vänder vi på resonemanget på ett väldigt intressant sätt. När diskuterar vi vilka tal som ska användas? Vi lärare väljer uppgifterna – eleverna räknar. Jag tänker ta med mig denna tanke och be eleverna välja ut tal i framtiden till prov och redovisningsuppgifter, till våra exit tickets och annat. Vilka tal ska vi använda för att visa denna färdighet? Superspännade fråga.

 

Så – jag har vunnit redan på att testa en ny idé – innan filmerna ens är klara. Att utforska tillsammans med eleverna är det viktigaste och lärorikaste jag kan göra i min praktik.

Annonser


Lämna en kommentar

UR-programmen är här!

Nu kan ni se UR-programmen som vi spelade in under tre intensiva dagar för ett år sedan. Tre dagars filmande gör att jag inte hade ett enda minne av vad jag hade sagt eller gjort. Jag nöjd med vad UR valt att klippa ihop, de har förstått min grundtanke.

Eleverna har sett programmet och häpnat över hur de växt på ett år.

Se gärna hela serien ”Från vardagssnack till skolspråk” och låt er inspireras av hur duktiga pedagoger och hur mycket språkutvecklande undervisning kan vara!

Här kan ni se det långa programmet: Från vardagssnack till skolspråk – att se mönster och strukturer

Här är länken till reportaget om oss på Dalhemsskolan: Språket i ämnet del 4


Lämna en kommentar

Genrepedagogik i praktiken

Jag har gått kurser, jag har läst böcker, jag har haft åsikter och gett respons om andras arbete i genre Men nu är det min tur att undervisa eleverna i skrivande. Det är lite läskigt eftersom jag förväntas veta men aldrig har gjort. Men jag ser det som ett lärtillfälle för mig. Jag gjorde en lärande matris i helgen och fick fantastisk respons på den i facebook-gruppen Kollegialt skapande av lärande matriser.

Planeringen är alltså klar med en röd tråd från planering till bedömning – i alla fall inne i mitt huvud. I morgon får vi se om det håller när jag ska presentera det för eleverna.

cirkelmodellen

Vi har sett föreställningen Robinsons resa på Helsingborgs stadsteater som en start på skrivuppgiften. Eftersom jag vet att eleverna är bekanta med genren narrativ text hoppar vi denna gång direkt till att skriva en individuell text. På vägen har eleverna följande stöttande strukturer:

  1. uppgiftrobinsonsresa uppgiften som knyter an till föreställningen och de upplevelser vi hade tillsammans på teatern
  2. planeradintext planeringsunderlag för texten
  3. matrisrobinsonsresa lärandematrisen – som är samma som bedömningsmatrisen
  4. geochtarespons responsunderlaget

Vi tar också tillfället i at att lära oss verktyget InToWords – ett tillägg till Google Dokument med talsyntes, stavningshjälp och ordförslag. Alla ska använda det i början. Verktyget kan vara bra för dem i engelska, franska, spanska eller tyska i framtiden.

Parallellt med arbetet fortsätter vi att läsa skönlitteratur. Eleverna får i uppgift att skriva ner ovanligt bra formuleringar när de läser, till exempel bra personbeskrivningar, miljöbeskrivningar, dialoger, ord som förstärker en känsla – rädsla, kärlek eller oro.

Ja, nu kan jag inte förbereda mig mer utan nu kör vi!


1 kommentar

30 minuter magi

Idag har jag och en elev upplevt stor glädje tillsammans. Eleven är inte van att lyckas med arbetsuppgifterna, att få beröm eller vara i takt med arbetet i klassen. Idag hände allt detta. Tack vare LEGO och en tydlig struktur.

Klassen har läst och skrivit sagor tidigare och känner till strukturen. De har lyssnat till Mino min Mio och sett pjäsen på teatern. Idag gör de en analys av textens särdrag. Allt detta ingår i förberedelserna innan vi börjar skriva, då vi jobbar med genrepedagogik i alla ämnen. Det görs på en välkänd saga, de tre bockarna Bruse. När detta pågår kommer jag in i klassrummet för att hjälpa eleven. Jag hade planerat att låta eleven testa olika verktyg, chromebook eller iPad, som assisterande verktyg i sitt skrivande. Vi gick in i mitt klassrum och började tala om sagan. Snabbt planerades stunden om i mitt huvud och en box med LEGO Story Starter åkte fram. Eleven är välbekant med lådorna och dess innehåll. Vi tog en platta för början, orienteringen, där eleven ska  presentera vilka personer som är med i sagan. Eleven börjar bygga samtidigt som hen samtalar med mig. Jag hjälper till, ställer frågor, strukturerar och sätter ord på det eleven benämner med denna eller detta.

 

IMG_0040

IMG_0046

Vi fortsatte på platta två med komplikationen, det problem som huvudpersonen i sagan förväntas lösa. Historien utvecklades i takt med att byggandet tog form. Flera gånger frågar elever om hen kan göra si eller så. Det självklara svaret från mig var ju att det är din saga – du bestämmer. Självförtroendet ökar i takt byggandet. Nu märker jag att elevens minne får stöd av materialet. Det hen byggt finns kvar. Jag finner också stöd för mina frågor. Mannen hade från början en väska i handen men eleven valde att byta ut den mot en spade när vi samtalade. Väskan passade inte in i sagan.

IMG_0043

IMG_0047

Nu väljer jag att samtala och anteckna om fortsättningen på elevens saga utan att kräva en ny platta och en ny fas. Vi har nu tagit ett stort steg. I vanliga fall har eleven svårt att tänka och samtala om hypotetiska situationer, sånt som kan hända, olika riktningar och vägval i berättelsen. Men med stöd i det konkreta materialet och den höga motivationen som LEGO ger hen går det. Så jag kan fortsätta anteckna den fortsatta historien och eleven bygger fortfarande på platta två. Vi fotograferar och plockar undan för nu har det gått 30 minuter och dels ska jag vidare till nästa uppgift men viktigare är att jag har redan tänjt på elevens normala koncentrationsförmåga rejält och även om hen vill fortsätta vill jag sluta när det går som bäst. Då behåller eleven den positiva känsla vi byggt upp under denna stund.

IMG_0048

c

Eleven kan fortsätta nästa gång med att bygga på platta nummer tre, lösningen. Ettan och tvåan finns kvar på bild och i text. Platta tre kan bli annorlunda under byggandets gång och då måste texten ändras. Men det är ju inget problem. Eleven ska till sist få hjälp att skriva eller läsa in sagan i Book Creator och publicera sin saga i klassbloggen och jag ska fråga om lov att lägga den här med.

Vi vet ännu inte hur sagan slutar, upplösning och ska även skriva en evaluering (hur huvudpersinen känner sig) men det funderar eleven säkert vidare på.

En elev som fått njuta av att vara i takt med klassens med sitt berättande, fått beröm, känt sig nöjd och tillfreds med sitt resultat och lyckats med bravur med sin uppgift #daforskola


Lämna en kommentar

Mitt bidrag till #mabiennal16

Idag har jag deltagit som inspiratör till andra kollegor på matematikbiennalen 2016 i Karlstad. Vi var fyra lärare som skulle dela med oss av hur vi arbetar språkutvecklande i matematik. Mer om de andra kommer i mitt reflekterande blogginlägg, allra senast under helgen.

Här är min föreläsning – i youtubeformat.


2 kommentarer

Anpassa och variera

IMG_0257

Jag gjorde en planering för tre årskurser i min matematik- och språkverkstad. Naturligtvis kan jag inte arbeta på samma sätt med alla tre årskurserna på lågstadiet. Jag kan inte ens arbeta på exakt samma sätt i två olika grupper i samma årskurs. Alla elever är unika och därmed alla grupper. Men hur ska jag då överleva som lärare? En del elever har rätt till extra anpassningar – och dessa behöver man inte längre skriva ner i åtgärdsprogram. Icke desto mindre måste eleverna få sina anpassningar så att de lär sig på bästa sätt. Jag har hittat ett sätt att planera och förbereda som passar mig och sparar arbete. Den passar säkert inte alla – eftersom lärare också är unika. Men kanske någon kan hitta inspiration eller hjälp från hur jag gör.

Min planering för temat Handla – förr och nu hittar du i Skolbanken.

Anpassningarna till grupperna har jag gjort så här:

Materialet jag använder skiljer sig litet åt, men grundar sig på samma tankar.
Ettorna behöver mer konkreta arbetsuppgifter och skriver mindre på egen hand så klart.

Det kommer fler länkar efterhand.


Lämna en kommentar

Att skapa eget pedagogiskt material

Det har aldrig varit enklare att skapa sitt eget pedagogiska material. Lagen om upphandling får mycket kritik och är absolut inte okmplicerad, men den ger mig som pedagog tillgång till lamineringsplast och andra smarta saker som gör att jag kan skapa eget pedagogiskt material till mina arbetsområden som passar just mig och mina elever.

Idag har vi haft en sorteringsövning som inledning på vårt tema ”Handel förr och nu”. Den pedagogiska planeringen hittar du här: https://skolbanken.unikum.net/unikum/skolbanken/planering/2435287094

Först tittade vi på en film om bronsåldern. Sedan fick eleverna uppgiften nedan

När jag skapade presentationen valde jag aktivt att söka på bilder som det är tillåtet att använda och sprida. Det gör jag enkelt via sidan CC Search: http://search.creativecommons.org/?lang=sv Jag vill ju sprida och publicera mitt arbete men samtidigt respektera de regler kring utgivning och spridning av digitalt material som gäller. Eftersom jag ännu inte gått webbstjärnans kurs om Creative Commons tar jag det säkra för det osäkra och söker på bilder som får användas och spridas.

I Google presentation valde jag en mall som använder bildtext. Infogade bilden och skrev vad det är. Detta visade sig vara lättare att göra på iPaden än på datorn vilket är ovanligt. Oftast tycker jag att datorn är bättre att administrera och skapa saker på än iPaden är, men inte så i detta fall. När allt var klart skrev jag ut från datorn. Då valde jag Arkiv – Utskriftsinställningar och Utdelningsmaterial Nio bilder per sida.

Skärmavbild 2015-11-02 kl. 17.51.54

Dessa laminerade jag och klippte ut. In i små påsar med ziplock med instruktionen först och vips har jag fyra set med sorteringsbilder. Eleverna fick ett grönt, ett rött och ett gult papper för att underlätta sorteringen.
Grönt = fanns helt säkert
Gult = fanns kanske
Rött = fanns helt säkert

Eleverna fick arbeta en stund med materialet. Det var intressant att se deras engagemang, lyssna till deras resonemang och diskussioner. Kort uppsamling – allt fokus på projektorn. Presentationen visas och grupperna får redovisa vars några (1-2) bilder. Lektionen är slut. Nästa gång ska eleverna få göra samma uppgift. Nu med tillägget att de ska skriva en motivering till sitt val.

IMG_0201 IMG_0198 IMG_0200

IMG_0202 (1)  IMG_0203