Att lära för livet

Education is the most powerful way to change the world – Nelson Mandela


Lämna en kommentar

Genrepedagogik i praktiken

Jag har gått kurser, jag har läst böcker, jag har haft åsikter och gett respons om andras arbete i genre Men nu är det min tur att undervisa eleverna i skrivande. Det är lite läskigt eftersom jag förväntas veta men aldrig har gjort. Men jag ser det som ett lärtillfälle för mig. Jag gjorde en lärande matris i helgen och fick fantastisk respons på den i facebook-gruppen Kollegialt skapande av lärande matriser.

Planeringen är alltså klar med en röd tråd från planering till bedömning – i alla fall inne i mitt huvud. I morgon får vi se om det håller när jag ska presentera det för eleverna.

cirkelmodellen

Vi har sett föreställningen Robinsons resa på Helsingborgs stadsteater som en start på skrivuppgiften. Eftersom jag vet att eleverna är bekanta med genren narrativ text hoppar vi denna gång direkt till att skriva en individuell text. På vägen har eleverna följande stöttande strukturer:

  1. uppgiftrobinsonsresa uppgiften som knyter an till föreställningen och de upplevelser vi hade tillsammans på teatern
  2. planeradintext planeringsunderlag för texten
  3. matrisrobinsonsresa lärandematrisen – som är samma som bedömningsmatrisen
  4. geochtarespons responsunderlaget

Vi tar också tillfället i at att lära oss verktyget InToWords – ett tillägg till Google Dokument med talsyntes, stavningshjälp och ordförslag. Alla ska använda det i början. Verktyget kan vara bra för dem i engelska, franska, spanska eller tyska i framtiden.

Parallellt med arbetet fortsätter vi att läsa skönlitteratur. Eleverna får i uppgift att skriva ner ovanligt bra formuleringar när de läser, till exempel bra personbeskrivningar, miljöbeskrivningar, dialoger, ord som förstärker en känsla – rädsla, kärlek eller oro.

Ja, nu kan jag inte förbereda mig mer utan nu kör vi!


1 kommentar

30 minuter magi

Idag har jag och en elev upplevt stor glädje tillsammans. Eleven är inte van att lyckas med arbetsuppgifterna, att få beröm eller vara i takt med arbetet i klassen. Idag hände allt detta. Tack vare LEGO och en tydlig struktur.

Klassen har läst och skrivit sagor tidigare och känner till strukturen. De har lyssnat till Mino min Mio och sett pjäsen på teatern. Idag gör de en analys av textens särdrag. Allt detta ingår i förberedelserna innan vi börjar skriva, då vi jobbar med genrepedagogik i alla ämnen. Det görs på en välkänd saga, de tre bockarna Bruse. När detta pågår kommer jag in i klassrummet för att hjälpa eleven. Jag hade planerat att låta eleven testa olika verktyg, chromebook eller iPad, som assisterande verktyg i sitt skrivande. Vi gick in i mitt klassrum och började tala om sagan. Snabbt planerades stunden om i mitt huvud och en box med LEGO Story Starter åkte fram. Eleven är välbekant med lådorna och dess innehåll. Vi tog en platta för början, orienteringen, där eleven ska  presentera vilka personer som är med i sagan. Eleven börjar bygga samtidigt som hen samtalar med mig. Jag hjälper till, ställer frågor, strukturerar och sätter ord på det eleven benämner med denna eller detta.

 

IMG_0040

IMG_0046

Vi fortsatte på platta två med komplikationen, det problem som huvudpersonen i sagan förväntas lösa. Historien utvecklades i takt med att byggandet tog form. Flera gånger frågar elever om hen kan göra si eller så. Det självklara svaret från mig var ju att det är din saga – du bestämmer. Självförtroendet ökar i takt byggandet. Nu märker jag att elevens minne får stöd av materialet. Det hen byggt finns kvar. Jag finner också stöd för mina frågor. Mannen hade från början en väska i handen men eleven valde att byta ut den mot en spade när vi samtalade. Väskan passade inte in i sagan.

IMG_0043

IMG_0047

Nu väljer jag att samtala och anteckna om fortsättningen på elevens saga utan att kräva en ny platta och en ny fas. Vi har nu tagit ett stort steg. I vanliga fall har eleven svårt att tänka och samtala om hypotetiska situationer, sånt som kan hända, olika riktningar och vägval i berättelsen. Men med stöd i det konkreta materialet och den höga motivationen som LEGO ger hen går det. Så jag kan fortsätta anteckna den fortsatta historien och eleven bygger fortfarande på platta två. Vi fotograferar och plockar undan för nu har det gått 30 minuter och dels ska jag vidare till nästa uppgift men viktigare är att jag har redan tänjt på elevens normala koncentrationsförmåga rejält och även om hen vill fortsätta vill jag sluta när det går som bäst. Då behåller eleven den positiva känsla vi byggt upp under denna stund.

IMG_0048

c

Eleven kan fortsätta nästa gång med att bygga på platta nummer tre, lösningen. Ettan och tvåan finns kvar på bild och i text. Platta tre kan bli annorlunda under byggandets gång och då måste texten ändras. Men det är ju inget problem. Eleven ska till sist få hjälp att skriva eller läsa in sagan i Book Creator och publicera sin saga i klassbloggen och jag ska fråga om lov att lägga den här med.

Vi vet ännu inte hur sagan slutar, upplösning och ska även skriva en evaluering (hur huvudpersinen känner sig) men det funderar eleven säkert vidare på.

En elev som fått njuta av att vara i takt med klassens med sitt berättande, fått beröm, känt sig nöjd och tillfreds med sitt resultat och lyckats med bravur med sin uppgift #daforskola


Lämna en kommentar

Mitt bidrag till #mabiennal16

Idag har jag deltagit som inspiratör till andra kollegor på matematikbiennalen 2016 i Karlstad. Vi var fyra lärare som skulle dela med oss av hur vi arbetar språkutvecklande i matematik. Mer om de andra kommer i mitt reflekterande blogginlägg, allra senast under helgen.

Här är min föreläsning – i youtubeformat.


2 kommentarer

Anpassa och variera

IMG_0257

Jag gjorde en planering för tre årskurser i min matematik- och språkverkstad. Naturligtvis kan jag inte arbeta på samma sätt med alla tre årskurserna på lågstadiet. Jag kan inte ens arbeta på exakt samma sätt i två olika grupper i samma årskurs. Alla elever är unika och därmed alla grupper. Men hur ska jag då överleva som lärare? En del elever har rätt till extra anpassningar – och dessa behöver man inte längre skriva ner i åtgärdsprogram. Icke desto mindre måste eleverna få sina anpassningar så att de lär sig på bästa sätt. Jag har hittat ett sätt att planera och förbereda som passar mig och sparar arbete. Den passar säkert inte alla – eftersom lärare också är unika. Men kanske någon kan hitta inspiration eller hjälp från hur jag gör.

Min planering för temat Handla – förr och nu hittar du i Skolbanken.

Anpassningarna till grupperna har jag gjort så här:

Materialet jag använder skiljer sig litet åt, men grundar sig på samma tankar.
Ettorna behöver mer konkreta arbetsuppgifter och skriver mindre på egen hand så klart.

Det kommer fler länkar efterhand.


Lämna en kommentar

Att skapa eget pedagogiskt material

Det har aldrig varit enklare att skapa sitt eget pedagogiska material. Lagen om upphandling får mycket kritik och är absolut inte okmplicerad, men den ger mig som pedagog tillgång till lamineringsplast och andra smarta saker som gör att jag kan skapa eget pedagogiskt material till mina arbetsområden som passar just mig och mina elever.

Idag har vi haft en sorteringsövning som inledning på vårt tema ”Handel förr och nu”. Den pedagogiska planeringen hittar du här: https://skolbanken.unikum.net/unikum/skolbanken/planering/2435287094

Först tittade vi på en film om bronsåldern. Sedan fick eleverna uppgiften nedan

När jag skapade presentationen valde jag aktivt att söka på bilder som det är tillåtet att använda och sprida. Det gör jag enkelt via sidan CC Search: http://search.creativecommons.org/?lang=sv Jag vill ju sprida och publicera mitt arbete men samtidigt respektera de regler kring utgivning och spridning av digitalt material som gäller. Eftersom jag ännu inte gått webbstjärnans kurs om Creative Commons tar jag det säkra för det osäkra och söker på bilder som får användas och spridas.

I Google presentation valde jag en mall som använder bildtext. Infogade bilden och skrev vad det är. Detta visade sig vara lättare att göra på iPaden än på datorn vilket är ovanligt. Oftast tycker jag att datorn är bättre att administrera och skapa saker på än iPaden är, men inte så i detta fall. När allt var klart skrev jag ut från datorn. Då valde jag Arkiv – Utskriftsinställningar och Utdelningsmaterial Nio bilder per sida.

Skärmavbild 2015-11-02 kl. 17.51.54

Dessa laminerade jag och klippte ut. In i små påsar med ziplock med instruktionen först och vips har jag fyra set med sorteringsbilder. Eleverna fick ett grönt, ett rött och ett gult papper för att underlätta sorteringen.
Grönt = fanns helt säkert
Gult = fanns kanske
Rött = fanns helt säkert

Eleverna fick arbeta en stund med materialet. Det var intressant att se deras engagemang, lyssna till deras resonemang och diskussioner. Kort uppsamling – allt fokus på projektorn. Presentationen visas och grupperna får redovisa vars några (1-2) bilder. Lektionen är slut. Nästa gång ska eleverna få göra samma uppgift. Nu med tillägget att de ska skriva en motivering till sitt val.

IMG_0201 IMG_0198 IMG_0200

IMG_0202 (1)  IMG_0203


Lämna en kommentar

I fas #forskning #erfarenhet

”Det är viktigt att börja med grunderna redan på lågstadiet. Då slipper eleverna lära sig regler som är svåra att komma ihåg och lätt blandas ihop. Barn har ofta ett bra förhållningssätt till enkla bråkformer, men det utvecklas inte, konstaterar Wiggo Kilborn.

Bråkräkningen bygger på tre regler. Den första är nämnarens funktion, den andra är täljarens innebörd och den tredje handlar om att alla tal i bråkform kan skrivas på oändligt många sätt, poängterar han.

– Om du behärskar detta och de grundläggande räknelagarna så klarar du det mesta.”

Wiggo Kilborn i temanumret Alla delar – Tidningen Origo nummer 5, 2015

http://www.lararnasnyheter.se/origo/2015/10/12/hitta-gemensamma-namnaren

Just nu arbetar jag med att introducera bråk i årskurs 1-3. I trean har jag helt skippat ledet med att dela frukt, tårtor, pizzor med mera. Jag vill utmana elevernas tankar och putta ned dem i ”the teaching pit” (James Nottingham – Utmanade undervisning i klassrummet – http://www.nok.se/Akademisk/Titlar/Pedagogik/Lararutbildning/Utmanande-undervisning/) Därför får eleverna börja med att berätta för mig hur jag ska få halvor av ett A4-papper. De säger oftast att jag ska dela det i två delar. Det gör jag. Jag river av ett hörn. Alla är överens om att det INTE är en halv. Vi funderar och diskuterar. De kommer med min ledning fram till att delarna ska vara lika stora. Jag delar ett A4-papper på längden och ett på tvären. Allt är frid och ro. Tror de ja. Då viket jag ett A4 från hörn till hörn. Då der det inte längre ut som om det är två lika stora eller ens likadana delar. De får fundera igen. En del framhärdar att det är halvor – andra säger nej. Jag klipper (riva på diagonalen fungerar inte så bra). Jag vrider och vänder på bitarna – nog amed att inte lägga dem så man ser att de är lika. Fler och fler blir osäkra. Men några hävdar fortfarande envist att det är halvor och de är lika stora. Då hamnar plötsligt pappren så att man ser att det är två lika stora delar. Flera elever blir lättade, jag hade nästan övertygat dem men inte riktgit. Vi kan nu säga med säkerhet att man får en halv om man delar något i 2 delar som är lika stora. Bra. Vi letar flaggor som visar halv på olika sätt. Det är enkelt nu.

Paus. Ny uppgift. Hitta flaggor som visar tredjedelar. Jag berättar inte vad det är. De funderar. De hittar flera flaggor. Vi kommer snabbt fram till att samma regler gäller som vid halvor – för att få tredjedelar måste man dela något i tre delar som är lika stora.

Vi börjar skriva på mattespråket. Introducerar bråkstreck. De ser sambandet. Fjärdedelar knäcker de med en gång. Vi fortsätter. Femtedelar? Hur många delar? Hur ska de delarna vara? (Lika stora) Hur skriver vi det på mattespråket? Tiondelar? Tjugondelar? Hundradelar? Tusendelar? I det gemensamma arbetet är inget svårt. Alla kan. Nu ska vi bokföra och skriva för att minnas bättre. En tabell i boken. Med flaggor som illustrationer.

IMG_0166 IMG_0167

Vi kommer att repetera många gånger. Jag kommer att lägga till uppgifter om olika bråk som är lika med en halv, en tredjedel och en fjärdedel så att Wiggos villkor uppfylls. Det är kul när en artikel kommer precis i min egen teachning pit – när jag är mottaglig för att lära. Det är skönt att veta att jag är på rätt spår när jag undervisar redan i årskurs ett om bråk och utvecklar kunskapen så att den blir en bra grund för elevernas fortsatta studier!

”Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
..
• kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,”
Lgr 11 s 13