Att lära för livet

Education is the most powerful way to change the world – Nelson Mandela


Lämna en kommentar

Att utveckla undervisningen inifrån

Vi är mitt i ett tufft utvecklingsarbete. För tufft är det. Vi ingår i Samverkan för bästa skola. En höjd kvalitet på undervisningen och högre måluppfyllelse är slutmålet. Just nu fokuserar vi på att nå samsyn kring formativt förhållningssätt, BFL, formativ undervisning, formativ bedömning eller vad vi nu ska kalla det. Det är problematiserade begrepp allihopa och det är ivriga diskussioner som leds av våra coacher från Skolcoacherna. Diskussionerna varvas med individuella mål och reflektion kring vår egen vardagspraktik.

Mitt individuella mål är att öka elevaktiviteten under mina lektioner. Vi vet att aktiva elever lär sig mer. Ganska logiskt egentligen. Hur ofta säger vi att eleverna ska vänta på sin tur, lyssna, eller bara vänta? Ja, det måste de också lära sig. MEN – det vi tränar på blir vi bättre på. Så sagt och gjort. Jag började titta på vad eleverna gör under en dag och vad de skulle kunna göra mera aktivt för att lärandet ska öka. Eleverna jag undervisar går i årskurs 3 och jag kom in i klassens arbete efter höstlovet. De har arbetat mycket målmedvetet med verktygen läsa, skriva och räkna i klassen. En av de saker de haft är att ha gemensam läsning med efterarbete i grupper med stöd av läsfixarna. Jag valde att bygga vidare på denna struktur men för att öka elevaktiviteten får eleverna nu läsa i par.  Jag läste på om lär-par och gav metoden namnet läs-par. Temat har jag kallat läsmagi och det kan du läsa mer om på 4U:s blogg.

4U

Vad har det då lett till – en vecka in i arbetet? Jo, eleverna är trötta, mycket trötta. Arbetet har gått till så att 20 minuter avsätts till växelvis läsning i den bok paret valt tillsammans. Eleverna har frågor med sig in i läsningen som ska besvaras skriftligt efteråt i vår lärportal. Den elev som lyssnar ska dessutom samla ord som hen reagerar på, knasiga, svåra, tråkiga eller nya. Alla elever skriver efter läsningen, men med olika stöttning. Jag har nått två delmål – att förflytta ansträngningen från mig till eleverna samt att lägga grunden för att de söker hjälp hos varandra i första i hand. Mitt jobb är att organisera för lärande och att finnas till hands men det är eleverna som ska göra jobbet!

IMG_0222IMG_0220IMG_0885

 

Annonser


Lämna en kommentar

#rEDScand i Göteborg

Om du är nyfiken på arrangemanget vill jag hänvisa till deras egen hemsida, jag kommer bara att redovisa mina tankar och upplevelser.

IMG_9035 (1)

På fredagen tog jag tåget direkt från jobbet till Göteborg. Fredagskvällen var helt privat och tillbringades med min son. Vi åt god middag och pratade mamma-prat. När sonen är 26 fyllda blir det inte så många tillfällen till egentid mellan oss så det var välkommet och mysigt. På lördag morgon träffade jag mina vänner från Stockholm till frukost. Vi hade bokat tillsammans, dels för att gå på research ED, men också för att träffas. Möten i cyberrymden är en sak, att sitta ner tillsammans och uppleva samma saker är en annan dimension och vi behöver båda. Vid frukost uppdaterade vi varann om resan – tåg som varit försenade och annat spännande samt diskuterades programmet för dagen. Vi är intresserade av olika saker och det har vi respekt för hos varann.

IMG_9026

Först gick jag och lyssnade på hur NRO (@hetNRO eller https://www.nro.nl/en/) som är den holländska motsvarigheten till vårt Skolforskningsinstitut. De försöker skapa gemensamma plattformar, mötesplatser och informationsflöden mellan politiken, forskningen och lärarna. Det är inte helt enkelt och vi som var där hade olika tankar om det efteråt. Jag tycker att det är bra att vi som lärare ska få tillgång till aktuell forskning på ett språk som vi förstår, i en form som vi har nytta av direkt på klassrumsgolvet. Min vän som haft anledning att tänka på detta under längre tid och som jobbar med frågan kom med för mig nya och viktiga invändningar. Varför inte använda multimodalitet i informationsdelning, varför ska delning ske på forskarnas villkor? Vi måste kunna gå in i partnerskap med forskare, skapa nya och mer innovativa, mer tillgängliga resultat. VI har olika bakgrund och måste mötas med respekt för varandra och varandras kontexter. #tillsammans med bibiehållen respekt – om det nu går!

IMG_9027

Philippa visade olika powerpoints i rasande tempo och pratade lika fort.Allt passade väldigt bra in med den bok jag läser nu, Helen Timperleys ”Det professionella lärandets inneboende kraft”. Tre saker stod ut, ting tar tid, hellre färre utvecklingsområden med högre kvalitet  och för att komma vidare måste vi sluta leta fler svar utan i stället ställa nya, smarta frågor.

IMG_9028

Pedro utmanar de vedertagna sanningar som vi bygger utbildning och skola på. Han är en engagerande och rolig talare. Humor och självdistans tillsammans med stor kunskap är alltid bra att lyssna på. Boken är köpt och ska läsas, på engelska för jag orkar inte vänta till i höst när den kommer på svenska. Vad är sant och vad har vi tagit för sant? En mycket aktuell och avgörande fråga för skolutveckling.

IMG_9029

Det fanns flera anledningar till att jag valde att gå på Anders Jönssons föredrag. Dels verkar han på den högskola där jag gick min lärarutbildning, Högskolan i Kristianstad, dels har hans namn ofta kommit upp i olika fortbildningssammanhang. Jag var helt enkelt nyfiken. Tyvärr blev jag lite besviken, jag vet inte om det var ämnet som var fel för mig eller något annat. En bidragande orsak var säkert att jag satt och småpratade med två kvinnor på engelska i väntan på att föredraget skulle börja. De kom från USA och Nya Zeeland. När Anders började tala gjorde han det på svenska. Det blev en konstig början. Nåväl, summa summarum blev att jag fick fler argument och mer kunskap kring att formativ bedömning inte bara är olika verktyg. Det är ett förhållningssätt och ett sätt att få syn på det göms i ”the Black Box”.

IMG_9030

Jeremy Hodgen började med att berätta olika saker om det brittiska skolsystemet som var intressanta och upplysande. Det är egentligen fyra olika skolsystem, skotska, engelska, walesiska och nordirländska. Han menade att matematikundervisningen förändrats mer eller mindre över en natt med National Numeracy Strategy. Alla lektioner i landet såg likadana ut överallt och blev mycket bättre genom en detaljerad nationell plan. Jag är mycket tveksam till standardiseringar överhuvudtaget så jag lyssnade mer och mer okoncentrerat. Tyvärr, för en del saker var säkert kloka och viktiga.

IMG_1340

Egentligen hade jag valt att lyssna till Per Kornhall under detta pass, men jag ångrade mig då jag kom i samspråk med Lisa i pausen. Jag lyssnade på Lisa på MADIF i januari och vår korta diskussion utgick ifrån det. Min analys av MADIF var ju att vi skulle behöva en annan slags mötesplats mellan forskare och lärare. Kanske researchED kan bli det. Potentialen finns. Nåväl, här talade Lisa om aktionsforskning som är ett mycket spännande område. Jag skulle mer än gärna delta i aktionsforskning, men jag måste hitta en forskare och ett område som vi kan jobba kring. Lisa har arbetat i flera år med lärare i Linköpings kommun och resultaten är att alla lär sig, både forskare och lärare – samt att det kommer eleverna till gagn. Läs mer om Lisas forskning på http://liu.se/uv/lararrummet/matematikprojektet?l=sv. Där finns även rapporterna att ladda hem.

Jag hade inte några direkt förväntningar på researchED eftersom jag inte varit på något liknande tidigare. Jag ser helt klart att det kan vara ett sätt att få skolfolk och forskare att mötas och ta del av varandras arbete. Jag fick nya skolutvecklningstankar med mig hem, jag fick träffa och prata klart med några av mina närmaste kollegor, öven om vi bor och verkar på olika håll i landet är det faktiskt så. Detta gjorde jag på min privata tid, för mina privata pengar. Det kan vi reflektera om tillsammans en annan gång.


Lämna en kommentar

Förmedlingspedagogiken är död. Länge leve läraledd elevaktiv undervisning!

Jag tweetade denna rubrik för några dagar sedan. Jag har värkt på detta blogginlägg sedan dess. Jag har vänt och vridit på orden, jag har reflekterat över min egen och mina barns skolgång. Vad som var bra, engagerande och lärorikt. Vad som var dåligt, tråkigt och meningslöst. Hur kan jag som pedagog i 2000-talets moderna Sverige med erfarenhet från 150 års allmän skola, nutida metoder och forsking göra så att mina elever upplever mening och lust i sitt lärande? Vad ska jag kasta bort och vad ska jag förnya? Detta är stora frågor. För stora för att jag ska orka ta tag i dem i den hektiska vardagen. Vilken hjälp har jag? Vilket stöd kan jag finna? 

Först och främst måste jag vända mig till styrdokumentet. Lärolan för grundskolan 2011. Med ledorden upptäcka, utforska, undersöka, lust, mening och sammanhang förstår var och en att en fråga-svar-pedagogik eller förmedlingspolitik är helt omöjlig!

Ett ordmolm från läroplanens kursplan matematik.

  
Men – vi har ju alltid gjort så säger någon då. Nej skulle jag vilja säga. Inte ens de gamla grekerna gjorde så. De satte inte 20-30 unga i en sal med en vuxen som skulle berätta hur det är. De samtalade, de promenerade, de ifrågasatte och vände och vred på tingen och tankarna. Detta skedde mellan vuxna. 

I andra hand kan jag rekommendera Dylan Wilam och hans forskning. De som interagerar lär sig saker. Då måste jag som lärare se till att alla interagerar. Alla utvecklas av konstruktiv feeedback, feed forward och feed up. Detta ska jag se till att det sker. Men det fina är att jag inte behöver göra allt själv som lärare. Eleverna är resurser för varandra. Mitt ansvar som pedagog vilar mer och mer på att organisera lärande situationer som utgår från elevernas förkunskaper och de mål vi har för verksamheten. 

  
I fredags planerade jag och genomförde en lektion om ord. Jag lade mig vinn om att alla skulle delta och vara aktiva. Detta lyckades. Jag hade 20 elever och 18 ord. Ord som eleverna berättat att de inte visste betydelsen av. Med traditionell fråga-svar-pedagogik hade inte ens alla fått ett eget ord och de hade kanske varit aktiva var sin minut. Så som jag nu organiserade undervisningen med lärarlett pararbete, flera uppreningar av orden och deras förklaringar men på olika sätt och en poängjakt var eleverna i stället aktiva minst hälften av de 90 minuter lektionen varade. En ökning med 44 minuter per elev. 

Vi hade roligt tillsammans. Lärandet var lustfullt och meningsfullt. Det var magiskt.  


Lämna en kommentar

Dylan Wiliam och hans forskning

I morse tittade jag på Dylan Wiliam på urplay.se (http://urplay.se/Produkter/183747-Larandets-idehistoria-Dylan-Wiliam-om-larandets-vitala-verktyg) Ett program alla lärare borde se. Ja, inte bara lärare utan också alla landets drygt 70 000 politiker på alla nivåer. Skolpolitiker eller ej, det handlar om vår framtid. Om att skapa förutsättningar för utveckling och tillväxt – och det borde ju alla politiker vara intresserade av eller hur?

Sök upp mig på twitter om du vill ha en snabb sammanfattning. Har du 28 minuter över, se hela programmet och bli inspirerad och hoppfull. Det går att svänga skutan Svensk skola – och det går ganska snabbt om man börjar i klassrummen!

tweets


1 kommentar

@angen_s #hbg44 @ses1549 Skriva sig till lärande!

Del 1 finns här

https://ses1549.wordpress.com/2014/10/27/angen_s-talar-om-hogre-maluppfyllelse-pa-hbg44/

Nu har siten som jag vill använda till skrivprocesser tagit form.

Jag vill att

  • skrivprocessen är synlig för eleverna
  • vi arbetar aktivt med processen
    • vilka mål har vi för denna text?
    • hur kommenterar vi?
    • vilka kommentarer vill vi själva ha?
  • alla utkast finns kvar
  • kommentarerna ska komma i direkt anslutning till varje text
    • progressionen blir tydlig
  • siten ska vara sluten i gruppen (som kan bestå av flera klasser)
  • när skrivprocessen är klar ska texten publiceras på bloggen

site1 site2

 

Nu hoppas vi på det bästa att allt det tekniska ska fungera och sedan kör vi!

Strukturen tänker jag kan användas för skrivande i alla ämnen, enskilt och gemensamt skrivande, skriva sig till lärande helt enkelt!