Att lära för livet

Education is the most powerful way to change the world – Nelson Mandela


Lämna en kommentar

Skolforum 2016

 

 

Idag har jag hållit i två workshops på Skolforum i Stockholm. Spännande och intressanta möten med nyfikna och vetgiriga pedagoger. Och ett härligt möte med en före detta kollega, det gav dagen en extra positiv push. Ni som av en eller annan anledning missade mig i dag, kom gärna i morgon då finns jag i Hands on Sciences monter. Och på onsdag finns jag i samma företags monter på SETT Syd i Malmö.

Här är mitt material från workshopen.

Rimord – set 1

Spelplanerna: rimord1och2

Instruktioner –rimord

Rimord – set 2

Spelplaner – rimord3och4

Instruktioner – rimord

Labyrinten

Instruktion – labyrint

Exempel

Robotdans

Instruktioner – robotdans

Exempel

Bråk

Spelplaner – tillverkas

Instruktioner – tillverkas

Appen Make a Dice

Versaler och gemener

Kort – versaler

Spelplan

Instruktioner – versalerogemener

Skillnad

Tallinje – tillverkas

Instruktion – tillverkas

Multiplikationstabellen

Tallinjen – tillverkas

Instruktion – tillverkas

Allt material på sidan är licensierat enligt

 Creative Commons-licens
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell-DelaLika 4.0 Internationell Licens.

Annonser


Lämna en kommentar

Teach Meet om progammering

Igår hade vi ett nätverksmöte kring programmering för skolor i Helsingborgs stad. Först ut var Ringstorps förskola som visade en film om hur de arbetar med Constructa Bot (från TTS, köps hos Hands-on Science Science i Sverige). Roboten heter Hasse efter Hasse Andersson och har inspirerat barnen till att lära sig mer om former, stjärnor och så klart programmering.

IMG_0689

Mikaela var min side-kick för dagen och vi visade upp våra robotar, BeeBot, BlueBot, Dash och Dot (även de köps hos Hands-on Science) samt berättade om varför vi tycker att programmering redan på lågstadiet är viktigt.

Efter oss berättade en NO- och tekniklärare på högstadiet hur de arbetar med BlueBots och programmering i scratch på sin skola. Jag hade gärna gått om högstadiet bara för att få vara med under teknikundervisningen. Eleverna planerade och testade sina idéer. Bland annat hade de använt aluminiufolie för att bygga plattor de kunde trampa på. När de trampar händer olika saker. Så spännande.

Till sist visade en lärare frän mellan- och högstadiet hur de på den skolan arbetar med Arduino. Det är ett utvecklingskort som om jag har förstått det rätt kombinerar programmering med elektronik (även denna finns hos Hands-on Science). Arduino bygger på öppen källkod och det finns massor av sökträffar, både filmer och lektionsplaneringar.

Efter en ”swedish fika”som användes till att klämma och känna på robotar och utvecklingskort tog You++ vid och berättade om idéen bakom sin webbresurs och hur det fungerar. Det verkar oerhört spännande men kostar så klart en slant. Personligen känner jag inget behov av detta just nu, men det är bra att det finns Det är inte blockprogrammering som i Scratch utan är programmering i text, att knacka kod helt enkelt.

Vi fick en blänkare om vad som händer med styrdokumenten i vår. Förslagen kommer den siste mars och man vill ha in åsikter och synpunkter från så många som möjligt.

Till sist hade vi en diskussion kring digital kompetens, datalogiskt tänkande och programmering. Vad är vad? Måste detta arbete inbegripa datorer?


Lämna en kommentar

#mabienneal16 dag 2

Jag tog mig upp tidigt för att chansa på en föreläsning som jag verkligen ville gå på. Det var Wiggo Kilborns och Natalia Karlssons konkretisering och förmågorna. I reserv fanns Supporting mathematics learning in multilingual contexts – en forskningsrapport av Mamokgethi Phakeng som är  professor och vice rektor för forskning och innovation vid University of South Africa. Vad jag förstår på dem som var där hade även det varit en vinst att gå på. Spännande att höra mer om utbildning i ett land som har 9 officiella språk och i stort sett hela den svarta befolkningen ät tvåspråkig.

Nåväl, jag kom in på Wiggos och Natalias föreläsning. Wiggo har jag träffat tidigare då han var handledde mina handledare i ett forskningsprojekt som flera skolor i Helsingborg och Landskrona var med i, Utsiker som numera heter PART. Natalia är ryska och specialist på en av mina favoritforskare, Vygotskij. Natalia och Wiggo har kommit fram till att

  • dagens matematikundervisning ser i stort sett likadan ut som för 40 år sedan. Hur är det då en spegling av dagens samhälle och förberedelse för elevernas framtida liv?
  • det finns svenska lärare som undervisar i matematik som inte känner igen en förmåga. Hur ska de då kunna bedöma dem?
  • läroböcker i matematik i de lägre åren innehåller en massa saker som inte är adekvata för att utveckla förmågorna och nå kunskapskraven. Finns det då tid och plats för det som leder till måluppfyllelse?

Konkretisering ska bara ske om den visar på något matematiskt, leder till abstraktion och bygger på en hållbar metod och didaktik. Målet är aldrig att vi ska lära oss leka med det konkreta materialet utan att materialet ska visa på matematiska begrepp eller hållbara matematiska strategier. Detta kräver att det vi visar och undervisar om håller mycket hög matematisk kvalitet. Det är dock inte den matematiska traditionen som är förhärskande på svenska lågstadier utan en seminarietradition som faktiskt härstammar från 1800-talet. Det kan inte heller finnas ett enda material som är det bästa utan materialet väljs utifrån den förmåga som ska utvecklas och de kunskapskrav som ska uppnås. När eleverna ska tänka och diskutera kring begrepp behöver de ha ett adekvat språk. Det är inte bara ton-talen (tretton, fjorton osv) som är svåra och där språket inte stödjer matematiken. Hälften skiljer sig också från tredjedel, fjärdedel osv. När vi läser ut talet 0,16 som noll komma sexton förvillar vi eleverna. Det låter som att 0,4 (noll komma fyra) är mindre. I länder som Portugal där man är konsekvent och utläser 0,16 som sexton hundradelar och 0,4 som 40 hundradelar skulle eleverna aldrig göra detta fel.  Det är viktigt att läraren identifierar de språkliga hinder som finns i momenten. Det är viktigt att komma ihåg att vi inte bygger upp förmågorna med konkret material. Konkret material hjälper eleverna att förstå, manipulera med och utforska begrepp. Begreppen tänker och diskuterar vi sedan kring för att utveckla förmågorna och uppnå kunskapskraven och syftet med matematikundervisningen. Eleverna måste också släppa materialet för att internalisera begreppet. Exempelvis måste eleverna förstå och ha grundlagt multiplikation som upprepad addition när de ska börja laborera och experimentera med potenser.

 

generelisering

Vi behöver ha en mer deduktiv konkretisering i skolan, inte bara en iduktiv konkretisering. En induktiv konkretisering utgår från materialet eller metaforer för att visa ett begrepp eller egenskaper hos ett begrepp. Den deduktiva metoden går ut på att analysera ett begrepp eller uttryck och resonera sig fram till viktiga egenskaper. Laborationer och digitala verktyg är bra hjälpmedel i deduktiv konkretisering. Jag ska byta ut ett av ledorden i min undervisning från  från konkret till laborativ för att visa att redan elever i förskoleklass kan ägna sig åt matematiska laborationer med den deduktiva metoden om de får tillgång till ett adekvat språk? I vilket fall fick jag ett enormt tillskott av självförtroende och stärktes ytterligare i min övertygelse att språk, matematik och laborativt material med aktiva, hållbara och undersökande metoder är en väg till framgång för ökad måluppfyllelse och ett ökat intresse för matematik hos eleverna. Vi måste hitta det enkla i det till synes svåra och visa eleverna det.

Dags för paus och möten, diskussioner och samtal med kollegor från hela landet. Jag begav mig till Hands On Science monter för att samtala mer med deras representant om hur Bee Bots, BlueBots och min nya kärlek robot Dash (och Dot så klart) kan användas i undervisning. Både för programmering och matematik. Det blev även så att jag visade nyfikna pedagoger vad jag har gjort hittills med Bee- och Blue Bots.

Lunch med nya trevliga samtal och nya bekantskaper. Ett enda pass kvar innan jag skulle hem och det var en presentation av modulen Språk i matematiklyftet. Presentationen hölls av två av dem som gjort den, Eva Norén och Kicki Skog från Stockholms universitet. Jag har tittat på med nyfikna ögon på modulen tidigare och nu fick jag ännu mera lust att arbeta mig igenom den på egne hand. Vi kommer troligtvis inte att fortsätta matematiklyftet till hösten eftersom det kommer nya satsningar såsom läslyftet och troligtvis (förhoppningsvis) något om programmering i skolan. När man arbetar med modulen ska man kunna använda den lärobok man redan använder i undervisningen. Värt att notera är att texterna och bilderna i matematikboken kan vara svåra att läsa – de kan helt enkelt visa på något helt annat än det matematiska innehållet för eleven. En annan intressant sak är att det inte finns så mycket forskat eller publicerat om matematik och språkutveckling/ genrepedagogik och eftersom det är mitt specialintresse så kanske det blir mer skrivet av mig, vem vet?

Utvärdering:

 

Jag gillar att vara i sammanhanget, att hänga med människor som brinner för samma sak som jag. Mycket utvecklande. Organisationen kring evenemanget fungerade mycket bra med mat, fika, transporter, hotell, föreläsningar, värdar. Kvaliteten på föreläsarna var hög på biennalen, det var engagerande och utvecklande. Middagen på torsdagskvällen var en dundersuccé. Invigningen visade verkligen på temat Matematik – en förunderlig resa.

Nästa gång ska jag boka ett fåtal föreläsningar i god tid och bara de jag verkligen vill gå på. Nätverkandet i sig gör mig nyfiken och jag vill gärna ha möjlighet att lyssna på föreläsare som jag blivit nyfiken på under konferensens gång. Det kan vara ett personligt möte, ett omnämnande, en rekommendation eller ett ämna som är aktuellt i mitt dagliga arbete. Jag ska boka en eller två om dagen, mer orkar jag inte. Jag skulle vilja delta på idéutställningen nästa gång och visa min cirkelmodell och ha en helt egen föreläsning på en timme. Om några år när jag är sugen på att åka till MADIF igen ska jag lägga en dags paus mellan konferenserna. Till exempel kan jag leta upp någon skola i närheten och be att få komma på studiebesök. Något annat utanför mässlokalerna behöver jag göra på mellandagen för att överhuvudtaget orka med. Alternativet att skippa biennalen det år jag väljer MADIF är inte aktuellt eftersom MADIF föder väldigt mycket lust att veta mer om vilka konsekvenser forskningen får i klassrummet och diskussionerna fortsätter från MADIF till biennalen. Rent praktiskt skulle jag vilja att idéutställningen tar mer plats, får mer fokus och kopplas på ett tydligare sätt till temat och föreläsningarna. Toaletter fanns det gott om men det var dåligt skyltat. Lunchen serverades snabbt och smidigt men smakade inte mycket, men ingen var där för den goda lunchens skull utan för att inspirera och inspirera, diskutera, argumentera, analysera och förstå lite mer om hur elever lär sig matematik!


Lämna en kommentar

Energi och samtal

Idag hade jag planerat för festligheter för att officiellt ”inviga”mitt klassrum. Verksamheten pågår ju varje dag, men jag ville på något sätt markera förvandlingen från ”vanligt” klassrum till matematik- och språkverkstad. Under skoldagen var eleverna inbjudna årskursvis. I morse funderade jag ett varv till på vad jag gett mig in på – 43 förskoleklasselever på samma gång i mitt 50 kvm stora rum? Hur skulle det gå? Var instruktionerna tillräckligt tydliga? Skulle det bli konflikter? Nåväl- det var ju alldeles försent att ångra sig så det var bara att köra. Jag mötte i dörren och hälsade välkomna utanför klassrummet.

”Välkomna hit. I detta rum arbetar vi alltid tillsammans för att lära oss mer matematik och svenska. När vi arbetar tillsammans är det viktigaste att vi lyssnar på varandra.”

Jag skickade in 5-6 elever i taget, så många som skulle arbeta tillsammans på varje station. Vi var gott om vuxna så de första 4 grupperna fick en pedagog med sig som kunde stötta upp starten och läsa instruktionerna. Vips var alla inne. Alla arbetade fokuserat med uppgifterna och var engagerade. Energin i rummet steg och ljudnivån med den. Men det var absolut arbetsro. En elev tyckte att hen inte var med i någon grupp. Men det löste sig på ett kick och plötsligt kunde vi vuxna fotografera och förbereda fikan. Alla elever fick en lussebulle, två pepparkakor och en mugg med smaksatt bubbelvatten. Vi tackade varandra, städade och ca 40 minuter efter ankomst gick 43 glada elever och flera glada vuxna tillbaks till sina vanliga arbetsplatser. Detta upprepades med de andra årskurserna, med en skillnad. Tvåorna och treorna hann testa på flera uppgifter eftersom de kom igång snabbare, mest troligt på grund av att de kunde läsa instruktionerna själva. Vilken fantastisk dag det har varit på Dalhemsskolan.

På eftermiddagen hade jag bjudit in andra pedagoger. Dels från vår egen skola men även från andra skolor i kommunen som jag visste var nyfikna på arbetet jag och eleverna gör. det blev en härlig eftermiddag med både pedagogiska och organisatoriska diskussioner, utbyte av tips, idéer, material och planer på samarbete med elever skolorna emellan. Spännande saker kan ha startat.

Nu är jag trött men ändå påfylld. Påfylld av glädje och tacksamhet för att få stå med dessa härliga elever i deras lärande. Påfylld av möten med pedagoger som brinner för samma saker som jag gör – lärande. Aktivt, gemensamt, hållbart, undersökande, utmanande, glädjefyllt och språkbaserat lärande.

 


Lämna en kommentar

Bråk igen! #beebots #fractions

Vi ska börja med bråk som delar av det hela nästa vecka. Vi kommer att inleda med att titta på flaggor och försöka se om vi kan hitta flaggor som visar en halv, en tredjedel ellern fjärdedel. Dessa ska vi också definiera i tal och text. Modelltexten jag utgår ifrån och kommer att arbeta med ser ut så här:

”En halv blir det när något är delat i två delar. Delarna måste vara lika stora. En del kallas då en halv eller hälfen. Två halvor bildar en hel.”

Den ska vi analysera och utgå ifrån när vi sedan skriver om tredjedel och en fjärdedel.

Vi kommer också att använda Blue-Botsen. Jag har tillverkat två olika spelplaner. Dessa ska användas tillsammans med en tärning som jag gjort i appen ”Make a dice” (https://itunes.apple.com/se/app/make-dice-lite/id379873571?mt=8)

 

 

IMG_0647

Spelplanerna kan du ladda hem från min drive. Pdf:erna är i A3 och om du laminerar dem kan du använda dem många gånger.

bild

Bild av pdf:erna

Bilder: https://drive.google.com/open?id=0B2c1PETzzq0NbzMtYm5fUWZhWmM

Siffror: https://drive.google.com/open?id=0B2c1PETzzq0NWHZQZWZVWTlrYTA


1 kommentar

Långa pass – möjlighet och utmaning

Vi har gjort en schemaförändring som gett mig en hel förmiddag med samma elever varannan vecka. Då blev min tanke utmanad. För det mesta arbetar vi gemensamt i matemtiken, språkcentrerat och i grupper. Det jag saknar på de lektionerna är att eleverna får pyssla på egen hand, får chans att lägga saker tillrätta i minnet och lära utan att de märker det. För att få mer av detta beslöt jag att införa matematikstationer på torsdagsförmiddagarna. Tanken är enkel. Vi har 120 minuter och 4 stationer ger 30 minuter på varje.  Vilka stationer ska jag ha? Vilket lärande ska jag planera för?

Den första stationen var given – den skulle handla om våra Bee Bots. Dessa otroligt användbara och trevliga små djur som fängslat oss alla, både vuxna och barn.

Jag vill att eleverna utvecklar förmågan att tänka logiskt, att kommunicera och att analysera – så uppgiften blev att

  1. Bygg en bana för Bee Boten med klossar och kappla.
  2. Rita en karta över banan
  3.  Rita in hur Bee Boten ska programmeras på kartan
  4. Programmera
  5. Testa
  6. Gör om tills Bee Boten klarar banan – filma då.

 

Här bestämde eleverna att Bee Boten skulle fickparkeras.

Här syns tydligt hur eleverna planerat programmeringen.

Andra stationen skulle vara färdighetsträning. Vi testar just nu olika digitala resurser för färdighetsträning och  vid station 2 fick eleverna i uppdrag att arbeta med 10monkeys.com  Här arbetar eleverna fritt och  många arbetar spontant med mönster för de tror inte att det har med matematik att göra. Jag uppmanar dem flitigt eftersom jag vet att detta är en viktig grund för att senare kunna se och hitta generella samband i matematiken. Eleverna har önskat att få ha hörlurar och lyssna till musik när de arbetar enkskilt och det har vi gått med på. Vi gör bedömningar hela tiden om någon letar mer musik än tränar matte men vi ser redan efter en vecka att nyhetens behag lagt sig och flera elever väljer att ha hörlurarna utan musik, för att på så sätt få lite avskiljdhet.

På den tredje stationen ville jag återigen ha något praktiskt arbete som inte ”känns” som matematik. Första gångerna hade jag i uppdrag till eleverna att göra klart en figur med arean 100 rutor.

 

Men nu är de alla klara. Nu fick jag tänka till. Vi håller på att sätta upp en opera. Mitt uppdrag är bland annat att sy 5 peruker av mattrasor till de elever som ska spela dockor. Där fanns min uppgift. Eftersom vi arbetat med mätning av sträckor och att jämföra  area fick uppgiften bli att klippa 21 mattrasor som är 1 m och 10 som är 15 cm långa samt en rektangel av lakanstyg som är 10 cm bred och 20 cm bred. Fram med saxar, tumstockar och mattrasor! Det blev en härlig stämning just vid detta bord och samarbetet löpte fint. Skratt och fnitter hördes.

 

 

Resultatet.

På den fjärde stationen blev det precis samma arbete som på andra, men med matteportal.se Eleverna är otroligt glada för denna resurs då belöningen när man lyckats med ett uppdtrag är monsterkort som ser roliga ut. Här har jag gjort ”läxor” – alltså uppdrag till eleverna så att jag vet vad de tränar på.

Sammantaget har detta blivit en efterlängtad förmiddag för både elever och lärare. Vi har mysigt, vi har tid för varandra och alla vet precis vad de förväntas göra. Jag har tid för relationsbyggande och utvecklande samtal med eleverna, bedömning, hinner ge extra hjälp och att bara vara med dessa fantastiskt fina ungar. Kan jag arbeta så här fler dagar i veckan? Det tål att änkas på!