Att lära för livet

Education is the most powerful way to change the world – Nelson Mandela

Memento mori

Lämna en kommentar

”Mitt enda liv
Det enda liv jag haft
Det enda liv jag kommer få
Det enda liv jag någonsin velat ha”

”Jag är här och mitt liv är bara mitt
Och den himmel jag trodde fanns
Ska jag hitta där nånstans

Jag vill känna att jag levt mitt liv”

Vi matas med samma budskap i många kanaler idag – vi har bara en chans. Livet går inte i repris. Våra barn är bara små en gång, passa på att njuta. Prioritera. Få ångrar att de jobbat förlite när de dör. Lev idag! Leva, inte bara överleva. Eller som härliga Micke Gunnarsson (http://mickegunnarsson.com/) uttrycker det – i bästa fall har du 85 år på en boll som snurrar runt i rymden.

Fonus har gjort en undersökning om vilken text vi vill ha på våra gravstenar. Mark, Henrik och Dan pratar om detta i poden Men Herre Gud #mingravstenstext http://t.sr.se/1T2U1F1 Se undersökningen här: http://www.fonus.se/globalassets/downloads/pressmeddelanden/fonus_undersokning_allhelgona_2015.pdf?id=14026&epslanguage=sv

Det ligger i tiden. Det är det moderna sättet att leva. Välja en egen väg. Vara modig och fokuserad på målet. Vad händer då när jag försöker leva så?

Jag har försökt leva så hela mitt liv. Jag har aldrig passat in i de sammanhang jag befunnit mig i. Jag har alltid haft en annan målbild, en känsla av att det finns något mer, något som är viktigare eller mer värt. Jag har hittat min väg, mina stödstrumpor och mina sammanhang där jag är jag och känner att jag lever mitt liv. Det är alls inte den enkla vägen, men för mig är det den enda vägen. Jag måste få leva. Det betyder INTE att jag omger mig med människor som tycker som jag gör alltid, men jag gillar att vara tillsammans med andra som tänkt efter, som valt aktivt och som också vet vart de är på väg även om vi har olika destinationer. Dessa människor berikar mig och hjälper mig att orka fortsätta.

För det finns hinder. Många. Reklam och media är ett. Jante och missunnsamhet ett annat. -Du ska alltid vara så märkvärdig! -Ja, det är så klart att Susanne inte tycker som vi! -Nu har Susanne något att invända igen!

Reaktioner jag har fått från de som skulle stå mig närmast, släkt, så kallade vänner och så kallade kollegor. Jag låtsades inte bry mig, men visst sved det. Visst fick det mig att vackla och snubbla. Jag hat gråtit, jag har tvivlat. Jag har blivit sårad och förbigången. Men jag har inte alltid visat vad jag känner. För visst hade jag valt själv? Visst var det jag som hade startat alltihop när jag inte ville ställa upp på den allmänna uppfattningen? När jag envist hävdar barnperspektivet i mitt arbete och struntar i bekvämligheten? Ja, jag valde att ta striden för min skull. Men jag valde inte att bli utsatt för mobbing och trakassarier.

Jag har upptäckt att jag kan möta människor som tänkt till och valt väg, även om de valt en annan väg. Men de som inte valt väljer ofta att häckla, trakassera och frysa ut. Det vill jag inte möta, inte ens behöva bemöta. Att inte välja innebär aldrig att man är fri från ansvar.

MEMENTO MORI – minns att du är dödlig. Vilken text vill du ha på din gravsten? Jag vet vad det sak stå på min.

Länna kyrka, Uppland.

 

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s