Att lära för livet

Education is the most powerful way to change the world – Nelson Mandela

Förmedlingspedagogiken är död. Länge leve läraledd elevaktiv undervisning!

Lämna en kommentar

Jag tweetade denna rubrik för några dagar sedan. Jag har värkt på detta blogginlägg sedan dess. Jag har vänt och vridit på orden, jag har reflekterat över min egen och mina barns skolgång. Vad som var bra, engagerande och lärorikt. Vad som var dåligt, tråkigt och meningslöst. Hur kan jag som pedagog i 2000-talets moderna Sverige med erfarenhet från 150 års allmän skola, nutida metoder och forsking göra så att mina elever upplever mening och lust i sitt lärande? Vad ska jag kasta bort och vad ska jag förnya? Detta är stora frågor. För stora för att jag ska orka ta tag i dem i den hektiska vardagen. Vilken hjälp har jag? Vilket stöd kan jag finna? 

Först och främst måste jag vända mig till styrdokumentet. Lärolan för grundskolan 2011. Med ledorden upptäcka, utforska, undersöka, lust, mening och sammanhang förstår var och en att en fråga-svar-pedagogik eller förmedlingspolitik är helt omöjlig!

Ett ordmolm från läroplanens kursplan matematik.

  
Men – vi har ju alltid gjort så säger någon då. Nej skulle jag vilja säga. Inte ens de gamla grekerna gjorde så. De satte inte 20-30 unga i en sal med en vuxen som skulle berätta hur det är. De samtalade, de promenerade, de ifrågasatte och vände och vred på tingen och tankarna. Detta skedde mellan vuxna. 

I andra hand kan jag rekommendera Dylan Wilam och hans forskning. De som interagerar lär sig saker. Då måste jag som lärare se till att alla interagerar. Alla utvecklas av konstruktiv feeedback, feed forward och feed up. Detta ska jag se till att det sker. Men det fina är att jag inte behöver göra allt själv som lärare. Eleverna är resurser för varandra. Mitt ansvar som pedagog vilar mer och mer på att organisera lärande situationer som utgår från elevernas förkunskaper och de mål vi har för verksamheten. 

  
I fredags planerade jag och genomförde en lektion om ord. Jag lade mig vinn om att alla skulle delta och vara aktiva. Detta lyckades. Jag hade 20 elever och 18 ord. Ord som eleverna berättat att de inte visste betydelsen av. Med traditionell fråga-svar-pedagogik hade inte ens alla fått ett eget ord och de hade kanske varit aktiva var sin minut. Så som jag nu organiserade undervisningen med lärarlett pararbete, flera uppreningar av orden och deras förklaringar men på olika sätt och en poängjakt var eleverna i stället aktiva minst hälften av de 90 minuter lektionen varade. En ökning med 44 minuter per elev. 

Vi hade roligt tillsammans. Lärandet var lustfullt och meningsfullt. Det var magiskt.  

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s