Att lära för livet

Education is the most powerful way to change the world – Nelson Mandela

Förra veckans @läraravtryck

Lämna en kommentar

I mitt klassrum ska det synas att

kunskap är viktigt

alla elever kan påverka sina liv

om vi hjälps åt kommer vi längre

För att komma till detta klassrumsklimat, nå högre måluppfyllelse och öka elevernas ansvar för sitt lärande är det självklart för mig att jag ska kunna anpassa undervisningen till elevernas olika kunskapsnivåer, utmana samtliga elever samt veta vilka undervisningsstrategier som ligger till grund för mina val av pedagogiska verktyg. Grundtesen för mitt liv är att alla människor är olika men lika värda och att skolan är ett kraftfullt verktyg när det gäller att förändra människors liv. Enligt Nelson Mandela är “Education is the most powerful way to change the world”. De strategier/teser min undervisning bygger på är:

  • Vygotskij
    • språk och tanke hör ihop och utvecklas tillsammans
    • allt lärande sker i samspel
    • vi härmar och prövar när vi lär oss nytt
  • Genrepedagogikens cirkelmodell
    • uppleva tillsammans
    • skapa ett gemensamt språk
    • öva tillsammans i grupp/par/ensam
    • bedömas för fortsatt lärande
  • Dewey
    • handens pedagogik
    • alla kan lära av varandra
    • en jämlik skola
  • Att skriva sig till läsning (kan användas i alla ämnen)
    • samtalet stöder inlärningen
    • använda moderna och digitala verktyg
  • Flippa klassrummet
    • skapa förförståelse
    • skapa mer tid för diskussioner och begreppsskapande aktiviteter i klassrummet
  • Använda IKT som en naturlig del i klassrummet
    • en jämlik skola

Ett vardagsexempel. På lågstadiet ska vi arbeta med geometri; lägesord, vinklar, linje och kurva. För att kunna möta varje elev på dess nivå använder jag konkret material och gemensamma upplevelser. För att skapa nyfikenhet och lust, förförståelse och motivation tittar vi först på flera youtubeklipp med dominobrickor – stora banor, banor i olika mönster, olika tekniska lösningar och uppslag på formationer. Och tro mig, detta kan ta många timmar, engagera dem hemma och bli till diskussion med föräldrar, syskon och andra klasser. Våra tittade på många klipp på fritids och visade sina favoriter i klassrummet. Här är några av våra favoriter:


Eleverna får vid flera tillfällen bygga med brickorna i par medan jag lyssnar och antecknar. Den här, sätt den där, vi bygger såhär …. Elevernas vardagsspråk är ospecifikt och vid nästa lektionstillfälle har jag skapat en uppgift som går ut på att vi ska bygga en jättestor dominobana tillsammans. Eleverna får fundera över vad vi behöver för att kunna göra detta. De kommer fram till att en ritning är bra att ha. Tillsammans skapar vi nu ett gemensamt språk kring uppgiften. Vi behöver orden linje, kurva, vinkel och spiral (inte minst) samt olika lägesord – framför, bakom vid sidan om, till höger, till vänster. Orden illustreras och förklaras. Eleverna får tillfälle att bygga igen och i uppgift att använda och öva på de nya ord som vi kommit överens om. Givetvis måste detta repeteras många gånger och de övar i olika par, 4 och 4 och till slut gör vi en gemensam bana. Alla elever får beskriva banan och jag kan bedöma om eleverna utvecklat sitt språk, lärt sig nya begrepp och kan tillämpa dem i sitt arbete. På detta sätt har jag fått tillfälle att se och höra var eleverna befinner sig i sin språk- och begreppsutveckling, planerat och genomfört undervisning utifrån denna kunskap samt bedömt vad eleverna lärt sig. Jag har också varit delaktig i arbetet i alla grupper och gett input, uppmuntran och utmaningar i form av frågor och förslag. Vad händer om…. Varför valde ni att göra så… Som avslutning skriver vi en gemensam text om vad vi lärt oss, vad vi behöver träna mera på och hur vi har upplevt arbetet.

 

Ett annat sätt jag använder för att möta eleverna på deras nivå är så kallade fyrfältare. På ett A4-papper gör vi fyra fält där vi visar 4 olika representationer av en händelse.

 

fyrfalt

 

Detta är ett arbetssätt som väl är anpassat för samtliga elever eftersom vi arbetar på 4 olika abstraktionsnivåer samtidigt. När eleverna lärt sig arbetssättet är det enkelt att tillämpa både som inledning på nya begrepp, som övningsuppgifter samt som uppgifter för bedömning. I arbetet har jag också möjlighet att upptäcka elever som behöver tidiga insatser som är en avgörande del för att nå framgång. Jag använder den pedagogiska utredningen till att hitta elevens styrkor och vad det är som ställer till det för eleven så att kompensatoriska hjälpmedel eller undervisning kan sättas in.

Lite av min vardag.

/Susanne

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s