Att lära för livet

Education is the most powerful way to change the world – Nelson Mandela

Bråk på rasten? Kostar det något? #nulyfterviskolan

Lämna en kommentar

Jag har funderat på vad ett bråk på rasten kostar. Bara rent ekonomiskt, de mänskliga kostnaderna pratar vi vanligtvis mera om. Vi pratar dock aldrig om vad ett rastbråk kostar i rena pengar, Detta har jag ägnat en stund åt att fundera på. Detta ska sägas: diskussionen gäller jämställda bråk, inte mobbing som enligt vår definition måste vara upprepat och där det är avsevärd skillnad i styrke- förhållande mellan mobbare och mobbad. Mobbing kostar mer, men där är alltid den mänskliga kostnaden hos både mobbare och mobbad större. Detta handlar om de onödiga bråken, de som jag personligen tycker eleverna skulle kunna lösa eller hantera på egen hand.

 

Vi tänker oss följande:

2 elever har bråkat om en basketboll på rasten. Den ena går till rastvärden som lägger 5 minuter på att lösa det (lärarkostnad i snitt 12 kr). Det är ju inte så farligt. Det kan vi leva med. I snitt löser vi minst två sådana här meningslösa bråk om dagen. Samtliga i farten, på väg till något annat. På vår lilla skola med 16 pedagoger blir det 32 bråk per dag och 160 per vecka. Totalkostnad för en vecka blir då 1920 kr. På en termin uppgår kostnaden till 38 400 kr. Det är lika mycket som 14 Chromebooks skulle kosta eller nya matteböcker till 480 elever.

 

Om det då är ett större bråk, vad kostar det i pengar? På vår skola med 230 elever kanske det kan handla om ca 2 sådana större bråk per vecka i perioder. Med allvarligt menar jag att fler är inblandade eller att någon kommit till skada eller kunde kommit till skada. Till exempel om eleverna börjar leka putt-lekar där man ska putta omkull kamraterna. Kul ett tag, tills den första slår huvudet i asfalten. Då blir det helt plötsligt en helt annan dimension på prislappen. Förutsatt att ingen blir skadad räknar jag så här: Rastvärden lägger nog inte mer än 10 minuter (24 kr) på bråket utan lämnar över till mentorn. Det samtalet tar kanske 2 minuter. Försumbart. Mentorn måste nu försöka lösa situationen för den elevgrupp han/hon har ansvar för samtidigt som en eller flera elever behöver samtala om situationen på rasten. Oftast täcker vi i vårt arbetslag upp för varandra och man planerar raskt om dagen så att en vuxen kan prata med eleverna. På bekostnad av de övriga elevernas undervisning – så klart. Att reda ut bråket och ringa samtliga föräldrar kan ta 1-2 timmar (150-300 kr). Om vi räknar med 2 bråk per vecka är det 648 kr. På en termin blir det  12 960 kr, dvs 5 Chromebooks eller 162 nya matteböcker.

 

Detta är lärares arbetstid. Detta är också elevers arbetstid och rätten till undervisning som drabbas. Det är allvarligt och detta talas det sällan om i PISA och andra undersökningar. Om vi lärare fick vara lärare, och inte ägna tid åt att reda ut meningslösa bråk skulle måluppfyllelsen vara mycket mycket högre. Björklund talar om ordning och reda men det handlar inte om det. Jag talar om respekten mellan människor, respekten för varandras arbete, rätten till en utvecklande skolmiljö även utomhus, möjlighet till lärande på rasten, att få chansen att vara med i lekar och spel på sina egna villkor utan tävlingsmoment eller “bäst vinner”. En likvärdig skola måste kunna erbjuda även detta, inte bara god verksamhet på lektionstid. Vi vuxna försöker vara ute bland eleverna så mycket som möjligt men vi måste också hinna plocka fram och ta undan efter och före lektioner, ladda datorer och iPads, gå på toaletten och ettusenen andra saker.

 

Detta är INTE på något sätt forskning eller beprövad erfarenhet. Det är bara mina egna erfarenheter. Jag gör inte anspråk på att tala för någon annan än mig själv och mitt enda mål är att lufta mina egna tankar och beskriva mina erfarenheter. Om man satsade mer pengar på elevers skolgårdar, kul saker att göra på rasterna – vi har rastdisko en gång i veckan som är både välbesökt och uppskattat – så skulle målen kunna nås. Den simulerade kostnaden på en skola på en termin uppgår till ca 60 000 kr. I Sverige fanns 2007 ca 32000 grundskolor. På ett läsår betyder det  3 840 000 000 kr. Det skulle definitivt kunna förändra skolan. Det räcker också till många rastaktiviteter och nya inspirerande skolgårdar. Det kan vi väl vara överens om?

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s